Leka på barnets villkor
Vet inte om det finns några pappor här som känner igen sig i min situation att jag har svårt att leka på "barnets egna villkor"?
Begreppet ("barnets egna villkor") är ju svårt bara det och kräver ju att man förstår vad det innebär innan man börjar analysera sig själv.
Jag tror det kommer naturligt att det jag själv är intresserad av försöker jag pracka på mitt barn. Det är ju bra därför att vi då kan göra det tillsammans och jag kan lära ut. Men å andra sidan så är det just det som är att leka på "pappans villkor". Det betyder ju iofs inte att det inte är på "barnets villkor", men det går ju att diskutera.
Lite mer tydligt blir det i ett konkret fall. Jag har en PS3 som jag har två spel till; CoD MF2 och Lego Starwars. När barnet vill spela Starwars (som jag har introducerat för att legitimera mitt eget spelande) så tappar jag fort intresset och har istället börjat låta barnet vara med att spela CoD MF2 istället, vilket är fel så klart.
När det gäller sport och aktiviteter så är det oftast vad jag själv vill göra eller kan göra som påverkar leken istället för att ta reda på vilka färdigheter barnet har och bygga något kring det. Det jobbiga med det är att om man kommer fram till att barnet är intresserad eller fallen för något som jag själv inte har förmåga att vara med på och lära barnet så betyder det att jag antingen måste lägga tid på att bli bra på det eller låta någon annan ta hand om leken eller aktiviteten.
Jag tror det är många som tror att det låter sina barn göra det de vill men att de som föräldrar då inte själva är så aktiva för att de inte hinner eller har intresse. Därför sätter de barnen i simskolan, gymnastikklass, etc vilket ju inte borde vara att "leka på barnets villkor" det heller.
Att leka på barnet villkor borde vara att analysera sitt barns intressen, fallenhet, förmågor och talang och försöka hitta stimulans för det samtidigt som man själv hänger på så gott man kan för att vara ett stöd som del aktiviteten eller leken - även om det kräver avkall på sina egna intressen.
Vad tror ni andra?