Ang rökning vad skulle ni föredra?

jag har en bror som smygrökte när han var liten, vi gjorde allt för att hjälpa honom och han sa rakt ut jag tänker inte sluta, nu är han myndig och smygröker fortfarande och lika arga blir vi men men, det är hans beslut men rädda att han drabbas som min pappa och dör i hjärtinfarkt och då var han bara 44år

Jag röstade på smygröksalternativet. Man märker rätt fort ändå om nån röker och "smygröker" de så kanske de inte röker så himla mycket eftersom de måste mörka det? Man tänder ju inte lika många cigg om man måste mörka det efteråt som om man röker helt fritt.

(jag smygrökte och det är skillnad på när man var tvungen hålla sig alt kunde röka hur mkt man ville) 

Jag hade nog mest föredragit nummer 2, att sonen skulle säga "skiter i vad ni tycker" typ.

Dels för att han inte smyger med det, och dels för att det är då man kan ta en diskussion.

Skulle önska att dom var ärliga. Om våra barn började röka däremot är vi båda överens om att alla privilegier skulle dras in tills dom la av med skiten. Det kommer vara nolltollerans på rökning eftersom det är ett gift som jag inte vill att barnen ska förkorta livet med. Bi kommer givetvis försöka präntabin tidigt alla nackdelar med rökning och förhoppningsvis uppfostra dom så väl att dom har förstånd att inte börja.

jag själv smygrökte när jag va ung vilket gjorde att jag rökte ganska lite eftersom jag inte kunde röka hemma.. så jag röstade på nummer 1

Att hon smygrökte så att det ändå fanns någon sorts skam och respekt för er som föräldrar. Och man kan hålla nere konsumtionen eftersom det blir ganska krångligt för vederbörande att smyga för att röka.

Men samtidigt är det svårt att få till en vettig diskussion vid en sådan situation och då är väl alternativ 3 bättre. Alt. 2 är väl det sämsta för det visar väl på att kommunikationen mellan barn och föräldrar inte är så bra, tänker jag! 

Jag smygrökte hela högstadiet men när jag började på gymnasiet frågade jag om jag fick röka hemma. Det fick jag. Vilket ju är jättetragiskt när man tänker på det!
Önskar att de varit mer "stränga" med allt sånt, mina föräldrar. Jag drack även i deras sällskap från gymnasiet. Helt bisarrt när man tänker på det - att som 16-åring sitta hemma och bli kanoners tillsammans med föräldrarna. 

Snillis - Ditt inlägg får mig att känna mer säkerhet i dom regler som jag vet att vi kommer ha angående alkohol och tobak när barnen blir stora.