Jag sprack rejält med första barnet och nu väntar jag tvillingar. Vågar aldrig någonsin krysta igen, särskilt inte två gånger. Hur ska jag lyckats förmedla min panik så att jag får kejsarsnitt? Vem bestämmer om det blir kejsarsnitt eller inte? Jag är inte förtjust i kejsarsnitt heller men då vet jag åtminstone inte hur det känns.
Jag la någ in på fel forum..
Prata med din barnmorska, och säg att du vill komma till en Aurorabarnmorska. Där kommer ni att prata igenom förlossningen och komma fram till vad som är bäst för dig, antagligen kejsarsnitt. Aurorabarnmorskan hjälper dig då med att kontakta sjukhuset för att komma överens om snitt, Aurorabarnmorskans ord väger också tyngre än din vanliga barnmorskas.
Skulle inte oroa mig om jag vore du, var säker på din sak bara - de kommer inte att tvinga dig att föda vaginalt så länge du inte ger upp och går med på att föda vaginalt. Vissa får det kämpigt när de vill bli snittade istället, men det verkar mest vara undantagsfall. Själv var det inga problem att få snitt om jag ville, ändrade mig dock under samtalen hos Aurorabarnmorskan.
Jag pratade med min barnmorska förra veckan och sa att jag vill ha ett kejsarsnitt inplanerat denna gången. (blev ett akut förra)
Jag skulle få slippa tala med en aurorabarnmorska innan och få prata direkt med en förlossningsläkare som förhoppningsvis beviljar mig ett planerat snitt.
Jag pratade med min barnmorska förra veckan och sa att jag vill ha ett kejsarsnitt inplanerat denna gången. (blev ett akut förra)
Jag skulle få slippa tala med en aurorabarnmorska innan och få prata direkt med en förlossningsläkare som förhoppningsvis beviljar mig ett planerat snitt.
Tror faktiskt att det är en liten fördel för dig att du faktiskt väntar tvillingar, har hört från andra att det är lite lättare att få snitt beviljat då.
Sen kan jag ju vidarbefodra info från en som fick tvillingar vaginalt att hon krystade ut första men sen när hon skulle få ut nästa så formligen flög den ut utan minsta ansträngning eller smärta, hon var rätt så förvånad 
Min första förlossning var en fasansfull upplevelse. Jag var livrädd för att skaffa fler barn. Så blev jag gravid ändå.
Min BM hade ju all information sedan min FL så hon skrev ett brev till KK i Lund och i v. 18 fick jag träffa en läkare.
Jag var supertagad med hur många argument som helst, men det behövdes aldrig. Jag började stor gråta innan jag knappt hunnit börja berätta min historia. Fick mitt KS beviljat på 10 minuter och det är jag evigt tacksam.
Den förlossningen var något jag kommer att minnas med glädje.
Har man haft en hemsk första förlossning, vet man vad man talar om.
Jag tror att det är lättare få ett KS beviljat så det borde går för dig.