Nu är han här, efter 6 års väntan!

Hej!

Vill ge lite hopp till er som kämpar, ge tillbaks det jag själv fick genom att läsa sådana här inlägg undre vårt kämpande att få ett barn.

April 2004 tog jag ut spiralen (koppar) eftersom vi ville försöka få barn. Inget hände och inan ett år gått gick vi och fick Pergotime, detta fungerade inte. Vi får remiss till Sahlgrenska och utredningen konstaterar att inget är fel på oss. I dec 06 är det dags för oss att göra insemination där. Och vi lyckades, men det blev ett tidigt missfall. Vi gick över på IVF och gjorde 3 fulla IVF(varav en totalfrys) och två FET. Dessa var av varierande kvalité, fick ofta många ägg, hyfsat antal befruktade, men få bra embryon. De körde med vanlig IVF på alla försök. Efter detta köpte vi ett trepack på Carlanderska som gjorde ICSI, gjorde ett försök, gick inte. På andra försöket fick vi två bra embryon vid långtidsodling och ICSI, men de utvecklades på 6 dygn istället för fem, så totalfrys på dessa två embryon. Vid upptining överlevde ett, och så ÄNTLIGEN fick vi plus på stickan!

Och nu i sep -10 föddes vår prins, och han är bara helt perfekt!

Sammanlagt har vi gjort fem fulla IVF:er (varav två totalfrys) och tre FET. Läs mer på bloggen om de första tre IVF-erna.

Så, gjorde jag något annorlunda? Kanske, jag vet inte, men det finns tre faktorer som kan ha spelat in. Det jag tror eventuellt kan ha spelat in är att jag läst här, om sådana som oss som försäkt i många år, och sen fått behandling för bakteriell vaginos, och sedan lyckats. Jag hade definitivt problem med balansen i underlivet, och fick i november -09 tjatat mig till en behandling till mig och min man med Dalacin och Flagyl. (Det var i början av december det sista FET-et gjordes, som lyckades).
Jag slutade röka i april -09, ett halvår innan jag blev gravid. Försökte att sluta under alla dessa år, och slutade ofta under behandling, men det var svårt och jag lyckades helt inte förrän dess.
Sen har vi det kontroversiella att jag hade försonat mig med tanken att inte bli gravid, och mådde väldigt bra( hade även börjat äta citalopram vilket jag slutat med när jag började försöka bli gravid).

Jag tror helt klart att behandlingen för den bakteriella vaginosen och även kanske rökslutet bidrog till att det äntligen lyckades ( jag såg iaf skillnad på mensen efter rökslutet, blodet blev mer färskt). Jag rökte ca ett pkt om dagen. Tror mindre på att det hade med min sinnesstämning att göra.

Jag önskar er alla som kämpar och håller på att få uppleva det jag gjort. Jag tänker ofta tillbaks på den jobbiga tiden när vi försökte, och det är verkligen så fruktansvärt jobbigt att det är svårt för utomstående att förstå. Jag önskar er alla barn, på ett eller annat sätt, tror fortfarande att lyckan är densamma oavsett på vilket sätt barnen kommer till en.
Kram på er!