Snälla hjälp mig att sluta hetsäta

Gå och prata med någon om du inte redan gör det. För mig var det inget annat som hjälpte riktigt. 

Ätstörningskliniken har rätt när det gäller regelbundna måltider, tyvärr är det ju dock så att man gärna hänger kvar i sin ätstörning även efter man blivit frisk. Jag VET att min kropp mår som bäst och ser som bäst ut när jag äter ordentlig mat regelbundet, samt tränar regelbundet. Ändå faller man tillbaka emellanåt och kör svält/hetsätning. Det gäller ju att hitta sin motivation. För mig vände det när vi började prata om att skaffa barn. En kropp som svälts har svårare att bli gravid, helt enkelt. Nu är jag gravid och pinas igenom, pga viktuppgången. Men min längtan efter barn är större än längtan efter "den perfekta kroppen".

Jag var också på väg att förlora min man när jag mådde som sämst och jag vill aldrig mer utsätta honom för det han fick genomgå som "medberoende". 

Jag hade det som dig mellan 15-21 års ålder.
Hetsåt i perioder, svalt mig sedan och gick ner 18kg på två månader, vilket resulterade i att jag var så slut i kroppen att jag inte ens orkade gå.
Det jag gjorde var att börja träna seriöst. Först skämdes jag på gymmet för hur jag såg ut. Men snart började jag se att träningen gav resultat även på mig.
Jag ville bli vältränad och fast i kroppen. Fortsatte med hetsätning osv. i början, men märkte rätt snabbt att om jag åt regelbundet och rätt, så orkade jag träna. Man riskerar att gå upp i vikt av att hetsäta och svälta sig i perioder eftersom ämnesomsättningen blir rubbad. När man ätit regelbundet och rätt ett tag, så normaliseras den, så då går du inte upp i vikt.
Jag började träna 4 dagar/vecka, och fick den kropp jag eftersträvade. Blev sedan gravid, blev nojjig över viktuppgång då, men hade "tur" och gick bara upp 6kg trots att jag åt som vanligt.
Det finns inga genvägar till att gå ner i vikt. Banta är bland det sämsta man kan göra. Att äta bra mat, regelbundet, och flera mellanmål och sedan motionera fungerar däremot.
Du har ingen kompis du kan börja ta promenader med?

Tack för att ni delar med eran erfarenheter, just nu skämms jag så mycket att jag vågar inte gå ut går enbart ut när jag ska jobba. Annars sitter jag instängd för efter hetsätningarna är man ju stort som ett hus:(.

Jag har försökt med träning men då e det som om jag tappar grppet och börjar till en början träna normalt men sen blir det varje dag o maten minskas och så h´åller jag på ca 3 veckor sen är jag i skiten igen och hetsäter och ger upp allt=(.

Jag har tyvärr ingen jag kan gå¨ut med önska det men ingen orkar eller förstår. För jag harr ingven balans i något. Träningen är jättebra men det går till överdrift, äta nyttigt är bra det går oxå till överdrift.

Jag har aldrig hetsätit men haft anorexia. Jag kan inte ge så mycket tips egentligen. Det som fick mig att verkligen tänka till och förstå att nu måste jag skärpa mig var när både en läkare och min psykolog berättade att min kropp skulle inte orka så mycket mer. Hade jag inte tagit mig i kragen så hade jag kanske inte blivit så mycket äldre än 20..
Så man måste nog komma till insikt (som du redan gjort och det är ju jättebra!!) att man faktiskt vill bli frisk.

Och frisk kan man absolut bli! Bara man kämpar på. Så jag önskar dig all lycka!!

ser detta bra ut

frukost 10.00

lunch 13.00

mellanmål 15.00

middag 18.00

är detta normalt ?? (tänkte följa matplanerna så här)
Men att det blöev 10 idag är för att jag vaknade sen men annars blir det 8, 10, 13, 15, 18(alltså två mellanmål 3 huvudmål.

Sen kommer jag ha en matlista som jag får följa utan ändring som görs av mig och min famil, portionerna kommer oxå vara normal som tex

lunchen idag kommer vara en bit lax, sallad
mellanmål nån frukt osv

Sen kommer jag inte ha hemma sånt som jag relaterar till hetsätning som nötter, chips, vitt bröd och söta frukter för jag har lätt att hetsäta det.

Jag har också haft många år av problem med maten, men jag har äntligen lyckats ta tag i det och har snart nått min målvikt! Jag har under ett par års tid pendlat i vikt otroligt mycket. Jag har inte haft våg förrän nu, så jag vet inte hur lite jag väge som minst, men jag hade då 27 i jeansstorlek och som mest hade jag 32 (jag är 160 cm lång) och detta gick jag upp under loppet av bara ett par månader. Innan dess hade jag alltså svält mig ned till den mindre storleken. I dag har jag en väldigt hälsosam relation till mat, men det har tagit tid. jag ska ge dig lite tips på hur man kan ge sig själv en liten kickstart, både för huvudet och kroppen. Jag citerar mig själv från en liknande tråd -

Grunden i ett matberoende är ju att man lurar sig själv. Exempelvis kan man äta onyttigt under dagen och sedan tänkte "det gör ju ingenting, jag kommer att äta nyttigt imorgon ju!" För att sedan upprepa proceduren nästa dag. Det jag gjorde för att ta mig ur detta var att sätta upp tydliga regler för mig själv!

1. Jag får äta sötsaker/onyttigheter under 2 valfria dagar varje vecka. Denna regel innebär alltså att jag kan välja att äta godis/chips måndag och tisdag eller fredag och lördag om jag vill. Vanligen sparar jag mina onyttigdagar till helgen och ibland händer det till och med att jag glömmer bort dem! Och det är ju inte negativt direkt

2. Jag får äta tillagad mat var 4e timme med ett mellanmål emellan. Mellanmålet måste bestå av en frukt eller grönsak, alternativt ett glas yoghurt/fil. Detta minskar onödigt ätande massor och förbränningen hålls igång över dagen.

3. När jag åt så hade jag problemet att jag tog för mycket mat och gärna tog om. Att äta långsamt är ju en metod som fungerar, och att bara ta hälften av den mat jag tror att jag vill ha. I början åt jag till och med med fel hand för att kunna äta långsammare! Och det fungerar verkligen. Tar man 10-15 minuter på sig att äta så orkar man troligen inte mer, och gör man det så kan man alltid ta en liten portion till, vilkt jag aldrig har behövt göra!

jag promenerar då och då också, men det mesta av viktnedgången har helt enkelt kommit sig av att jag skippar onyttigheter varje dag och att jag har minskat på matintaget. Och jag behöver inte gå hungrig för det nu har jag gått ned 3 kg nästan! Från 65 kg till ca. 62, och det fortsätter åt rätt håll. Lycka till!

Jag har hetsätit godis i hela mitt liv, nästan iaf. Ostbågar, chips och popcorn i mängder (en och en halv - två påsar per dag ungefär). Har ckså haft svårt att sluta äta mat när jag blivit mätt, det är ju fortfarande gott och så har jag tagit ytterligare en portion mat fast det inte behövs.

För mig var räddningen att jag träffade på en man (vän) som fick mig att inse vad jag gör. Jag har alltid gömt att jag har ätit. Alltid varit den "duktiga" som inte tagit fikabröd när jag varit ute med vänner, blivit bjuden av familjen/på jobbet. Och sen på vägen hem köpt på mig godis och fikabröd för hundralappar och tryckt i mig allt när jag kommit hem. Nu skulle jag plötsligt bo ihop med någon och kunde inte gömma vad jag gjorde. Jag mådde dåligt när han såg vad jag gjorde. Det tog mig 1.5 månad innan jag slutade. Efter en månad så bestämde jag mig, då skulle jag bara äta upp det jag redan hade hemma - det tog två veckor.
Sen började jag med lchf, egentligen är det lite tvärtom mot för vad jag har ätit tidigare, jag har levt på kolhydrater (och rent socker). Men det har fungerat förvånansvärt bra.
Första veckan var HEMSK! Helt fruktansvärd, jag var hopplös att bo med och jag mådde så dåligt. Huvudvärk, illamående osv.
Därefter så har det gått bra. Visst, jag har haft mina återfall, genomlider ett just nu - då jag äter massor med ostbågar (trots att jag faktiskt inte ens tycker att dom är speciellt goda längre så har jag svårt att hålla mig ifrån dom). Men för mig så löste sig problemet med att äta för mycket mat också genom att börja med lchf.