• Anonym (Grabbmorsan)

    Väntar 3.e pojken och hade så hoppats på en flicka!?

    Mina känslor åker bergochdalbana med mig och jag vet inte hur jag ska sortera dom.


    Igår fick vi veta att vi väntar ännu en pojke. Jag har 2 sen tidigare och hade en form av depression då andra pojken kom. Jag älskar honom jätte mkt och ångrar honom inte på något sätt. Men jag hade så önskat mig en tjej redan då, mest kanske för att sambon inte vill ha så många barn.


    Nu blev vi gravida igen och bestämde oss för att behålla barnet. Vi hade sagt att skulle vi skaffa en tredje så skulle det vara för att vi ville ha ett barn till och inte för att vi ville ha just en tjej. Men nu var ju graviditeten oplanerad och eftersom tankarna på att det kunde vara en tjej fanns så ville jag inte göra abort. Självklart fanns det många andra faktorer också till att vi valde att behålla barnet, men först och främst förhoppningarna på en flicka.


    Sambon sa direkt efter ultraljudet att han hoppats på en tjej och kände sig besviken.. Jag grät i tystnad i bilen på vägen hem och insåg snabbt att jag aldrig kommer att få min lilla flicka. Åtminstonde inte med han som jag är tillsammans med nu. (Jag vet också att allt kan ändras)


    Men just nu vet jag inte hur jag ska tackla mina känslor, samtidigt som jag är glad att jag fick veta nu och inte vid förlossningen då jag bara vill njuta av barnet..


    Vill gärna ha stöd och råd.. Jag vill ge all kärlek till den här grabben med, men hur tusan blir man en hyffsad grabbmorsa??


    Vill också tillägga att vi ville veta kön just för denna situation.


     

  • Svar på tråden Väntar 3.e pojken och hade så hoppats på en flicka!?
  • Schnooglewookiemush

    Hur man blir en hyffsad grabbmorsa? Jag tror det första steget är att inte se sig själv som en "grabbmorsa" utan att se sig själv som en mamma. Till tre barn. Till tre pojkar.

    Jag förstår absolut att du vill ha en flicka, jag har önskat mig en flicka vid mina två graviditeter. Efter första ultraljudet med första barnet så fick vi veta att det var en pojke jag hade i magen, och det kändes tomt efteråt och lite jobbigt... Men sen tänkte jag på att jag inte har valt att skaffa en flicka! Jag har ju valt att skaffa ett barn, en unge - inte ett kön. Det spelar ingen roll om det är en flicka eller ej, vad kan jag göra med en flicka som jag inte skulle kunna göra med en pojke?


    Bryr mig inte just nu.
  • pergotezzie

    jag har fem pojkar och förstår så hur du känner.

    nu väntar jag tvillingar men har ställt in mig på 2 pojkar till fast jag så innerligt önskar men en flicka.

    har ultraljud imorgon och den 8 september så får se då vad dom säger men som sagt,2 pojkar till tror jag ,

    är livrädd hur jag kommer känna när dom bekräftar det.

    jag grät i 2 dagar vid förra graviditeten när dom sa att de var ytterligare en pojke...

    men jag älskar alla mina små killar här hemma och skulle aldrig byta bort dom mot nåt...

  • Anonym (tjejmamma)

    Jag och maken befinner väl oss i en omvänd situation.
    Han har en dotter innan och vi har två döttrar och ytterligare en liten tjej i magen.
    Mest "besviken" eller vad jag ska kalla det blev nog maken, eftersom han så innerligt önskar sig en liten kille.
    Jag känner mig mest ledsen för hans skull, för vi ska inte ha fler barn utan sterilisera oss pga att jag haft jobbiga och komplicerade graviditeter.
    Anledningen till att vi valde försöka skaffa en gemensam trea var hoppet om en pojke, men icke.

  • Anonym (Grabbmorsan)

    Ibland kan jag förlika mig med tanken.. ibland går det mindre bra. Jag är hur som helst glad att vi tog reda på könet.

    Insåg ikväll hur underbara pojkar jag har och det är jag som uppfostrar dom och påverkar vilken typ av relation vi ska ha till varandra, allt beroende på hur jag väljer att möta mina barn i deras känslor och livsfilosofi..

    Jag tror också att jag kommer att älska denna pojke lika mkt som dom andra, var och en på olika sätt.. Känner redan nu att man binder olika band mellan dom..

    Men jag kommer aldrig att tänka att det här är sista gången.. Jag vill ha en stor familj och så kommer det nog att bli.. Känner mig förhoppningsfull! =)

  • Anonym (tråkigt)

    Tråkigt att läsa, oftast sägs det att det brukar vara 3 kön på raken och sen en ny, men, inte alltid.
    Vi väntar vårt första barn, vi har tänkt oss bara ett barn för att jag har livmoder komplikationer som inte klarar en till graviditet utan enorma risker och väldigt svag rygg, foglossningen började redan i v 14!
    Vid rutin ultraljudet sa barnmorskan "definitivt tjej, jag ser en hamburgare" och det kändes som luften gick ur både mig och min pojkvän.
    Vi hade tänkt oss en pojke och såg inte en snopp, som vi föreställt oss att vi skulle ha fått se.
    Vi försöker vänja oss vid tanken, samtidigt som vi hoppas att en snopp bara gömde sig eller kan mystiskt sett dyka upp sen.
    Självklart kommer vi att älska och avguda henne, men sorgen för att inte bli en pojkmamma kommer säkert alltid att finnas.
    Mina väninnor förstår inte mig, då de alltid velat ha döttrar, man ska som kvinna vela ha flickor, men det finns även vi som vill vara pojkmammor!
    Jag hoppas vi alla hittar tröst någonstans.

  • lillangel

    Varför vill du så gärna ha en flicka då? Vad tror du en flicka kan ge dig som inte dina pojkar kan? är de sättet?är de kläderna? är de utseendet?är de aktivteterna? tycker du ska tänka på vad de är du saknar som  gör att du gråter efter en flicka?
    För vad de en är så är de bara utliga faktorer du saknar tror jag,
    Flickan kanske inte skulle bli den flickan du fantiserat om ändå,vad de nu är som du fantiserar om vet jag inte.

    Min pojke är de sötaste och mjukaste ,gosigaste pojken man kan tänka sig, vet många flickor i hans ålder"2åringar" som verkligen inte är så muka och söta som han är, visst jag är hans mamma MEN vart jag en kommer så säger alla oberoende av varandra att han är söt som en flicka??? Och de har stört mig mycket...Vadå söt som en flicka? Hur kan man säga så? och de är ofta man får höra de när man kommer med sonen till läkare eller andra ställen-ååå va söt hon är,nej de är en pojke,-aha liksa söt som en flicka är han!!!???

    Nä de är nog mycke hormoner som spökar för dig nu. Lycka till med erat fina välskapta barn. och grattis till en fin pojke till.

  • Anonym (Grabbmorsan)

    Den kontakten som jag och min mamma har, den är oslagbar. Det är väl kanske just därför jag önskar mig en flicka.
    Sen ser jag bekanta i min omgivning som har endast pojkar och var och en av den är så "hårda", talar inte om känslor och dyl.
    Men å andra sidan så har min bror samma kontakt med mamma som jag, bara inte lika ofta. Så jag hoppas verkligen att det har med bemötande och uppfostran att göra.

    Jag kan inte säga på rak arm varför jag så gärna skulle vilja ha en flicka. Vad vi än säger om jämnställdhet så kommer flickor och pojkar att vara olika varandra i det stora hela. Det är så det är, varför finns det annars två olika kön? (det här säger jag med risk för att bli påhoppad totalt i tråden)
    Jag kommer att uppfostra mina pojkar på samma sätt som jag skulle uppfostra en tjej. Fan, jag själv har ju alltid varit lite av en "pojkflicka" och kan minsann göra det som pojkar anser sig vara avsedd för.. Det som håller tillbaks är den fysiska biten.

    Jag kommer alltid att vilja ha en tjej.. men kommer nog att älska mina pojkar lika mkt ändå.

    Måste bara förlika mig med tanken på hur en kärnfamilj ska se ut..

  • lillangel
    Okej med risk för att jag ska få påhopp nu så anser jag att man inte borde skaffa ett 3de barn om man vet om innan att man ska bli "besviken" över ett friskt barn bara för att de inte är en flicka, då har man tappat ödmjukheten för livet.

    Du visste väl innan att de är 50% RISK att de blir en pojke? så varför chansa om de mest är ett kön du vill ha? Ledsen men jag blir så ledsen över ditt sätt att tänka, du kan inte rå för dina känslor men du kan rå för ditt sätt att tänka faktiskt.
  • MansonDust

    Jag förstår inte hur man tänker faktiskt ? Varför är könet så viktigt ? Även fast barnen kanske har samma kön så är dom ju olika personer & kommer att ha olika personligheter.

    När jag väntade tredje barnet (hade då två flickor) så tänkte jag inte ens "ååååh, hoppas det är en pojke nu !!" (det blev en pojke iofs  men det var ingen av oss som "önskade" oss en pojke bara för att vi hade döttrar innan) för det har aldrig spelat någon roll. Jag har varit så nervös innan UL'en, varit så rädd att barnen skulle varit så sjuka att dom inte skulle kunna behållas (hänt två ggr..), så könen har liksom varit en världslig sak.

    Sluta se dig som en grabbmorsa, är mitt första tips. Du är en mamma. Mamma till ERA fina söner ! Tänk vad ballt, TRE söner ! Tre av samma. DET tycker jag är ballt !


    Fick äran att bli mamma 2002, 2006 & 2008. Två döttrar & en son.
  • Kya
    Anonym (Grabbmorsan) skrev 2010-08-19 08:30:35 följande:
    Den kontakten som jag och min mamma har, den är oslagbar. Det är väl kanske just därför jag önskar mig en flicka.
    Sen ser jag bekanta i min omgivning som har endast pojkar och var och en av den är så "hårda", talar inte om känslor och dyl.
    Men å andra sidan så har min bror samma kontakt med mamma som jag, bara inte lika ofta. Så jag hoppas verkligen att det har med bemötande och uppfostran att göra.

    Jag kan inte säga på rak arm varför jag så gärna skulle vilja ha en flicka. Vad vi än säger om jämnställdhet så kommer flickor och pojkar att vara olika varandra i det stora hela. Det är så det är, varför finns det annars två olika kön? (det här säger jag med risk för att bli påhoppad totalt i tråden)
    Jag kommer att uppfostra mina pojkar på samma sätt som jag skulle uppfostra en tjej. Fan, jag själv har ju alltid varit lite av en "pojkflicka" och kan minsann göra det som pojkar anser sig vara avsedd för.. Det som håller tillbaks är den fysiska biten.

    Jag kommer alltid att vilja ha en tjej.. men kommer nog att älska mina pojkar lika mkt ändå.

    Måste bara förlika mig med tanken på hur en kärnfamilj ska se ut..
    ville bara inflika att bandet mellan en mor och son är oslagbart! Hur många flickvänner har inte problem med sina svärmödrar? det beror på bandet mellan mor och son.

    jag tycker att du ska ta den här tiden du behöver till att sörja att du inte fick din flicka. så kommer du upptäcka på förlossningen att du kommer inte bry dig det allra minsta när du får upp ditt söta lilla nyfödda barn på magen. då spelar det ingen roll, för då är det ditt barn och allt som betyder något!

    jag har fått en av varje, och jag kan säga att när jag fick min pojke så sörjde jag ett litet tag över att det inte blev en flicka. när jag fick min flicka så sörjde jag att det inte blev en pojke. det är nog litegrann så att man sörjer det man inte får, oavsett vad det blir.
    tro mig, pojkar är oslagbara!
    Filip och Liv, mina stjärnor! :)
Svar på tråden Väntar 3.e pojken och hade så hoppats på en flicka!?