• sadtear

    lessen:(

    hej!

    är ny här i familjeliv. min första tråd.... och jag satt precis och titta runt.... behöver någon att prata med. kan inte ens prata med min kille... så jag chansar här.
    de pågår så mycket just nu i mitt liv. men det finns en sak jag inte kan få bort i tankarna. ang min pappa. i novemer 09 så fick han sin andra hjärtinfark elr hjärattack jag vet inte vilket av dem. mina föräldrar pratar aldrig med oss om det. första gången var 2003... då var jag väl kankse 12-13 år... jag fick aldrig veta varför pappa låg i sjukhuset. jag var så omogen jag brydde mej knappt. för jag visste inte vad som hände.. ingen berättade för mej sen med tiden fick jag veta mera och så genom att släkten prata om det och fick höra det bara.... nu 09 när han fick det andra gången. så var jag  och hälsa på en kompis. fick ett samtal och jag åkte hem direkt... nästa dag fick jag besöka honom. jag visste inte hur jag skulle hantera allt.. jag va förkrossad.. besviken på mej själv. på min familj för dom ringde inte mej förräns 2 dagar efter.  allt jag grät var en tår... jag var i chocktillstånd jag kunde inte gråta..   jag fått veta att om han får tredje gången så överlever inte han enligt läkare.... jag är orolig hela tiden... ibland bryter jag bara ihop.. för jag vill göra han stolt. jag har inte haft det så bra hemma jag har aldrig haft så mkt kärlek mellan mej och han heller... vet inte hur jag ska förklara.   jag är orolig för varje dag. kan inte sluta tänka på att ifall han får det igen så dör han.... de känns om som om han e döende.. jag vet att de kmr igen. de e så stor chans.  han förtjänar inte ens det. det gör så ont inom mej jag vet inte hur jag ska hantera dettta...  jag ser ju hur han lider... han lider i tystnad. man ser det p åhonom..  han e ganska besviken på mej för jag inte gör nånting med mitt liv.. varken pluggar elr jobbar.. har massa problem som står i vägen för det.... jag mår verkligen dåligt. har mått dåligt nästa så länge som jag minns.. jag minns inte känslan hur det är att må bra..   aja ska inte blanda in massa andra grejjer i detta.. men behövde väl bara skriva ut allt i mej... och detta är inte ens en tredje del....

  • Svar på tråden lessen:(
  • duopappan

    Jag tror att det bästa du kan göra är att vara helt ärlig och rak mot din familj, framförallt din pappa. Risken är nog överhängande annars att du ångrar att du inte gjorde det om det nu skulle bli en tredje hjärtinfarkt som ha inte klarar.

    Berätta hur du känner, fråga varför du inte fått veta tidigare, öppna dig själv.

    Vad har du att förlora?

    Lycka till.

  • Mjasso

    Hej,

    Det finns professionell hjälp att få. Kanske kontakta en kurator eller psykolog som är proffs på att lyssna. Tänk på att det är bättre att ta kontakt och få stöd innan situationen blir för jobbig för att du skall klara ta dig ur den.

    Jag tror också att du gör rätt i att fundera och känna efter själv innan du börjar prata med din familj. Det verkar vara väldigt jobbigt för dig och du verkar inte helt veta vad det är som gör mest ont. Så försök att hitta någon vän eller neutral person/professionell att tala med innan du tar upp det med familjen. Men vänta inte för länge.

    //Mjasso 

Svar på tråden lessen:(