Nämen oj,en ny tråd igen??Tyckte inte det var länge sen vi fixade den senaste..
Nåväl,här hemma e det lugna gatan..Har knappt sammandragningar längre ens en gång så det kommer nog dra ut på tiden det här tror jag...
Igår höll jag dock på att få igång allt tror jag för hör o häpna vad min fantastiska svärmor gjort denna gång..
Mina fantastiska svärföräldrar (dom är snälla men OERHÖRT stora EGON) som är dom enda vi har som stand by att lämna barnen till när förlossningen drar igång har lyckats ännu en gång. Svärfar är i egypten o spelar golf denna vecka och igår ringer hon, en timme innan avfärd, och meddelar att hon skulle åka på kryssning!!! Jag blev helt paff! Mina svågrar med familjer är borta,min pappa var upptagen på jobb och min mamma och mina syskon bor ju långt härifrån...Så mina svärföräldrar som är pensionärer har lovat vara stand by,och så gör hon så här??
Till saken hör att hon vetat om detta sen januari,men inte vågat sagt nåt antar jag...Så hon sa det en timme innan hon skulle åka!!
Jag fattar inte hur man kan göra så här! Till saken hör att hon alltid gör så här,det har hänt så jävla mycket sånt här under åren så jag förstår inte ens varför jag blir förvånad längre...Hon är snäll men bryr sig verkligen bara om sig själv när det väl gäller....helt oförståeligt för mig!
Behöver jag säga att tanten ligger på STORT igen??
Bläääk!
Nåväl, cash till ditt problem:
Är det där en fajt du känner är nödvändig? Jag läste ett citat igår som jag ska anamma kände jag "Det är bättre med ett genomtänkt nej,än ett ja med villkor"...
Att tvinga henne äta upp ett helt äpple kanske är lite mycket? Inte ens jag får ju i mig ett helt äpple...Kanske hade räckt med en av de fyra bitarna? Ge henne en liiiiiten bit macka,säg att hon får äta varannan macka varannan äpple om hon vill ha mer?
Maten e skitsvår tycker jag,vi har ju bekymmer med Ella som äter som en myra och i obefintlig takt här hemma..men nu har vi beslutat oss för att för det första sluta muta,för det andra verkligen försöka sluta tjata...Det blir så negativt inför varje måltid så tillslut har man ju ångest innan man ens satt sig vid bordet!
Att hamna i en maktkamp där man tillslut hamnar på samma nivå som barnet ger verkligen ingenting....