Empati - sympati, skilja på dessa?

Har en debatt med sambon som hävdar att han snarare är empatisk än sympatisk. Med detta menar han att han kan förstå _att_ en person känner på ett visst sätt, med en kognitiv värdering bakom känslorna. Han saknar dock förmågan att känna _med_ personen ifråga, alltså själva inlevelsen bakom känsloupplevelsen.

För mig innebär detta att han vänt på begreppen. Empati handlar för mig om förmågan att känna med en person, att ta till sig och känna en annan persons känslor såsom glädje och smärta. I detta har vi ju vetenskapligt belägg via de så kallade spegelneuronen.

Om vi tar följande exempel: Jag ser min sambo slå sig med hammaren.

Sympatiskt känner jag att aj fan vad ont det måste ha gjort, jag tycker synd om dej.

Empatiskt fångar mina spegelneuron upp händelsen och känner med, alltså lider med, min sambo. Min hjärna aktiveras via spegelneuronen så att min kropp fysiologiskt reagerar på samma sätt som om jag åsamkats smärtan själv, jag känner dock ingen fysisk smärta.

Vad säger ni? Vem har rätt och vem har fel?