En normal förlossning ?

Det beror väl på varför du fick göra akut kejsarsnitt? Vissa kan föda vanligt igen men andra inte... Om du berättar vad som hände är det lättare att veta om det kanske inte går igen eller om det går igen.

Jag födde min första son med kejsarsnitt efter att ha gått igenom hela förslossningen med öppningsskedet, krystvärkarna och även sugklocka 3 krystvärkar. Min andra son och nu sist min dotter har kommit den vaginala vägen.

Första med snitt fastnade och vi hade kämpat ihop så länge han och jag och så fastnade han. Det gick absolut inte att få ut honom så därför blev det snitt efter 26 timmar förlossning.

Sen har jag bara bestämt mig för att de andra skulle komma den vaginala vägen och det har de gjort.

Hör av dig om du funderar på nåt så ska jag försöka svara så gott jag kan.

Lycka till!

Varför jag fick kejsarsnitt va pga stress ( dårligt hjärtfrekvens ) hos barnet. Våran dotter är förtidigt född i v 34.  Jag hade bara öppnat mig till 4 cm, sen gick det inte längre. Nu är jag bara i v 21 har några månader på mig att smällta det hela. Men är rädd att det ska slut som sist.

// Natascha

Hur länge hade du regelbundna värkar då?
För det skulle kunna vara primär värksvaghet, och det kommer tyvärr ofta tillbaka. Jag har också det så jag kommer snittas i sommar.
Min förlossning tog tre dagar och då var jag endast öppen 4 cm så har man ett värkarbete som är långt och man inte öppnar sig mer än 4 cm kallas det primär värksvaghet. Läkarna säger att det kan visst gå att föda med nästa utan problem men den uppfattningen delar inte jag. Finns en hel del att googla om det... Tex så säger de att man inte ska använda hundar till avling som lider av det och att det är ärftligt så det säger mig en del...

Åh vad intressant!!! Förlossningen med mitt första barn är som att kopiera din berättelse. (Förutom att jag stannade av vid 5 cm). Är gravid med mitt andra och hade BF i går. Har gått på samtal för att ens bara våga försöka gå igenom detta igen. Nu börja jag bli riktigt nervös och vill hels av allt göra ett snitt till. Hur gick du till väga för att få ett snitt inplanerat?? Fick du kämpa mycket för det? Jag fick den uppfattningen att jag i stort sätt inte hade något val än att försöka mig på att föda vanligt igen trots att jag fick diagnosen primär värksvaghet. Är så nervös!!

Jag har inte fått det inplanerat, men något annat tänker jag inte nöja mig med. Jag vet att jag inte kan föda och har läst på så då får de sluta upp med sina lögner och respektera att jag inte vill riskera mitt barn... Jag har läst anmälningar till HSAN med en kvinna som hade primär värksvaghet som hela livmodern sprack och läkaren inte ens kollade varför hon blödde. Barnet föddes med en allvarlig cp-skada.
Har ni det i släkten? Det finns i min släkt nämligen... Alltså det är ren fakta att om man har drabbats av primär värksvaghet så är det ofta något fel på livmodern, att den itne kan jobba som den ska. Hoppas att fler kvinnor ska få info om detta istället för att höra att "det behöver inte bli så igen". Det kanske inte behöver bli så men högst sannolikt.

Usch då . jag borde nog ha läst på lite mer istället för att bara låta tiden gå. Nej vi har det inte i släkten. I alla fall inte om jag se till min mamma om födde mig och mina två syskon utan problem. Och i mitt fall sa det bara "plupp" som min mamma säger. Känns som att jag är alldeles försent ute att göra något nu :( Har ändå kännt mig peppad att försöka men nu när jag gått över tiden igen känns det som att min kropp har nog inte de signaler eller hormoner eller vad det nu är som styr detta så att det fungera på ett bra sätt.  

Men det är nog inte försent att försöka göra något, ring imorgon till din BM och be om hjälp snabbt. Och så kan du vara väldigt noga med på förlossningen tex om det inte blir snitt att du säger att du vill ha snitt snabbare om det visar sig att det blir långdraget... De är nog rätt bra på att se sånt från början. Berätta gärna sen hur det går

Jag frågade BM idag vad jag har för valmöjligheter och hon sa att förr så hade hon som BM kunnat påverka ganska mycket och visat på hur dåligt jag egenligen mår över detta men idag har de ingenting alls att säga till om. de är ju jag själv som måste göra något. Jag ska fundera lite. Min man har erbjudit sig att ringa in till förlossningen och försöka förklara läget då jag vet att jag bara kommer att börja lipa och inte få fram ett vettigt ord :) men det håller nog inte.
Jag ska i alla fall rapportera hur det hela slutar. Tack för att du engagerat dig YayasMami.
Förlåt emmelie98 för att jag tagit din tråd, men du kommer såsmåning om få ett svar på hur det gick med att föda andra barnet när första förlossningen slutade med akut snitt.

Hej!
Jag snittades för 2 år sedan med min son. Föddes i 42+4 (!) hade helt omogen tapp och efter 3 misslyckade igångsättningsförsök (då inget hänt) beslutade man om snitt.
Jag hade primär värksvaget och läkaren trodde att detta var någonting jag hade i mina gener, dvs han trodde att någon hormon fattades då livmodern inte svarade på igångsättningen samt att inget hänt efter så lång tid in i graviditeten.

Nu är jag gravid igen och har BF den 7:e feb. Har inget hänt innan har jag fått en tid för igångsättning den 8: feb. Alltså inget självklart kejsarsnitt.. man vill att man skall försöka förlösa vaginalt trots min bakgrund.

Jag har redan ställt in mig på att det kommer sluta på samma sätt denna gång och jag skulle bli mycket förvånad om det går att förlösa riktigt denna gång. 
Dom kommer iaf övervaka mig noga och det kommer inte bli en långdragen process.. alltså jag kommer inte försöka bli igångsatt i flera dygn. Man kommer inte vänta med ett eventuellt snitt om man ser att det blir långdraget och det känns iaf tryggt!