Ni som fått de barn "ni vill ha" med hjälp av IVF
Visste inte riktigt var jag skulle lägga detta men försöker här. Undrar lite hur ni mår och tänker som fått de barn "ni vill ha" med IVF. Det vill säga inte önskar flera barn. Jag har har den enorma lyckan och turen att få 2 barn med IVF och känner nu att jag är nöjd, min familj är komplett.
Åren vi kämpat har varit så fulla av sorger, tårar, avundsjuka och allt annat man går igenom som ofrivilligt barnlös. Det känns så konstigt att vara ur detta nu. Att inte mer behöva räkna efter på ägglossning osv osv. Det vill säga inte längre ha en idientitet och ett liv som ketsar runt att bli gravid och få barn.
Hur tänker ni andra. Hur har detta påverkat er? Hur känner ni nu inför andra som blir gravida osv.
Jag tror jag aldrig kommer att kunna släppa detta helt. Det var trots allt under så många år en så stor del av mitt liv. Men jag tänker varje dag hur obeskrivligt lyckligt lottad och tacksam jag är.
