• Ainatar

    Pappan och den första tiden

    Hur ofta brukar papporna ligga inne hela tiden som barnet är på prematuravdelningen? Vi kommer förmodligen att få ett tidigt fött barn (dotter på 29+1 nu). Förmodligen kommer barnet att komma ut om 3-4 dagar, känns sjukt overkligt. De som jobbar på avdelningen säger att det är väldigt vanligt att också papporna är med hela tiden och att man kan få vara där pga vård av sjukt barn. Har läst att man kan få upp till 60 dagar, är det för oss båda eller var för sig? Har ett relativt nytt jobb också så det känns jobbigt att behöva tala om för dom att jag kommer att vara borta i minst 2 månader iallafall, men det är kanske inga problem. Kom gärna med tips om hur jag ska hantera detta på bästa sätt. Har åkt hem till och från sjukhuset där sambon ligger nu och när jag kommit hem har jag mest bara setat och storgråtit, känns sjukt jobbigt detta, skulle gärna vilja ha lite uppmuntran från er som varit med om detta.

  • Svar på tråden Pappan och den första tiden
  • Written Fiction

    Hej! Givetvis får pappan lov att vara med på sjukhuset. det kallas för tillfällig föräldrarpenning och totalt kan man få upp till 120 dagar per år. (för bägge föräldrar) Får barnet problem som kräver respiratorvård, CPAPvård etc så kan ni få intyg om vård av allvarligt sjukt barn och då dras det inte av dom 120 dagarna. Det är ett speciellt intyg som läkarna isåfall skriver. Har ni fått träffa kuratorn? De ska ha full koll på blanketter och vilka regler som gäller så tveka inte att fråga efter en sådan. Tänk bara på att ni absolut inte ska använda er vanliga föräldrarpenning. dina pappadagar ska du inte använda förrens den dagen ni sätter era fötter utanför sjukhuset och barnet är utskrivet.

    Det är omtumlande att bli prematurförälder. Jag är själv i upplösningstillstånd ibland och min son fyller 1 år idag. (född i vecka 27)
    Min man stannade hela tiden med oss på sjukhuset, med undantag vissa evenemang med vår stora dotter och för att försöka bli klar med vårt kök som var under renovering. Visst är det tråkigt att vara ifrån jobbet, men det är så mycket värt i stora loppet. Kan man så är det GULD värt.

    Massa styrkekramar, ta hand om er och er kommande lilla fina tjej!

  • Jezan

    Min man fick tillfällig föräldrapenning fram till det datum barnet egentligen skulle ha varit fött, jag fick tfp i ytterliga två veckor pga att barnet fortfarande var inskriven på sjukhus.

    Så jag tror att det är det som gäller tfp tills barnet är utskrivet eller tills dess att de egentligen skulle varit fött.

    Vi fick ingen förvarning om att vårt barn skulle komma för tidigt så det blev en chock när hon kom i v 32+5. Hon behövdes opereras för en medfödd missbildning och därför blev det ännu mer tumultartat då vi efter 12 timmar på vårt hemsjukhus blev flyttade till Karolinska i Solna. Men när vi väl hade installerat oss på neo i solna gick allt väldigt bra, vi hade turen att vårt barn mådde bra och hade det inte varit för att hon behövde opereras hade hon troligen bara behövt ligga på neo ett tag för att växa på sig.

    Ert barn har ju också passerat en bra gräns i och med att hon är över 29 veckor och sen om ni redan nu vet att hon kanske kommer om 3-4 dagar kommer hon ju hinna få sprutona som hjälper lungorna att mogna min dotter han bara få en av dom men hennes lungor har fungerat fint ändå.

    Det jag kan rekomendera nu är att du använder de dagar du har nu till att förbereda för en längre sjukhusvistelse. Eftersom vi fick åka så snabbt så var det mycket vi saknade när vi satt på sjukhuset och vi hade ingen direkt möjlighet att åka hem och hämta saker då det var 17 mil hem.

    Matlådor, kläder som är sköna och som går att tvätta och torktumla ofta är bra att ha, Böcker, inneskor, ngn personlig sak till barnet,Anteckningsbok vet många som tycker det är skönt att skriva av sig efter barnet är fött och det kan vara kul att ha efteråt.

    Se även till att kolla om det är ngn som kan hämta in post,vattna blommor, passa husdjur för det är inte så kul att sitta på sjukhuset och känna sig tvingad att åka hem bara för sådana småsaker.

    Detta är hemskt tråkiga saker att tänka på nu när du oroar dig för hur det ska bli framöver men det kan kännas ännu mer besvärligt om ni blir tvugna att bo på sjukhuset en längre period.

    www.pytteliten.net är en community för föräldrar till prematurer där kan du gå in och läsa lite och det finns även fler där som upplevt det som du upplever nu.

  • mina12

    Både jag och pappan hade tillfällig föäldrapenning i nästan 7mån. Hon föddes i 24+0 och det var många vändor i respiratorn och sen CPAP ganska länge. Det var till och med tal om att vi skulle åka hem med CPAP, vilket vi sen slapp. Det var jätteskönt att kunna vara tillsammans i allt det jobbiga. Vi var på sjukhuset 3,5mån och därefter syrgas och sond i hemmet.

    Har man möjlighet så kan det nog vara bra för er alla tre om även pappan kan vara med i vardagen på sjukhuset.

    Lycka till och hoppas den lilla får stanna så länge som möjligt i magen!

  • Katarina76

    Min sambo var med hela neotiden (6 veckor) och det är verkligen något jag rekommenderar om det är möjligt för er. Idag ett år senare har han och vår dotter en ovanligt nära relation fastän det bara är jag som varit föräldraledig hittills. Eftersom han satt "känguru" nästan lika mycket som mig fick de en nära kontakt redan från start. Sambon har sedan vi kom hem haft dottern mycket kvällstid och hon är nästan lika pappig som mammig.

    Kram och lycka till!

  • knäppisen
    Min sambo hade också börjat nytt jobb knappa två veckor innan vårt barn föddes i v 29. Han valde att jobba deltid (50-75%) och det funkade OK för oss.
    Även om du inte har möjlighet att vara på sjukhuset på heltid så behöver inte det betyda att du får en kass anknytning till ditt barn. Kvällar, nätter och lediga dagar kan man ta igen mycket på. Det går inte att säga hur ni ska göra, det måste ni själva känna efter vad som passar och vad ni vill.
  • Tiddellipom
    Ainatar skrev 2010-01-10 00:28:47 följande:
    Hur ofta brukar papporna ligga inne hela tiden som barnet är på prematuravdelningen? Vi kommer förmodligen att få ett tidigt fött barn (dotter på 29+1 nu). Förmodligen kommer barnet att komma ut om 3-4 dagar, känns sjukt overkligt. De som jobbar på avdelningen säger att det är väldigt vanligt att också papporna är med hela tiden och att man kan få vara där pga vård av sjukt barn. Har läst att man kan få upp till 60 dagar, är det för oss båda eller var för sig? Har ett relativt nytt jobb också så det känns jobbigt att behöva tala om för dom att jag kommer att vara borta i minst 2 månader iallafall, men det är kanske inga problem. Kom gärna med tips om hur jag ska hantera detta på bästa sätt. Har åkt hem till och från sjukhuset där sambon ligger nu och när jag kommit hem har jag mest bara setat och storgråtit, känns sjukt jobbigt detta, skulle gärna vilja ha lite uppmuntran från er som varit med om detta.
    Hej

    Fick i mitten av december en son född 31 + 3, helt utan förvarning (mer eller mindre, vi kom in kl 23 på måndagen och Adrian föddes 01:46 på onsdagen).

    Allt har gått jättebra, men visst är det otroligt turbulent. Vi ligger på Naonatalavdelningen i Uppsala, men har börja få permis hem nu

    Alla förstagångsföräldrar är här båda två. Det blir lite mer komplicerat för de som har äldre barn hemma. Men,, då du inte nämner något sådant utgår jag från att det är barn nummer ett. Att föda vecka 29-30 ger väldigt bra odds kom ihåg det. Er tös kommer faktiskt kännas som ganska stor när du pratar med de som har fött barn i vecka 23-25. Visst finns det risker, men de varken kan eller bör man fokusera på. Oddsen är på er sida och se de stora fördelarna. Du kommer att ha helt andra möjligheter att knyta band med din dotter än de som efter två abetsveckor återgår till jobbet. Beroende på var ni hamnar kommer ni även att "kängruvårda" en hel del. Här i Uppsala där vi befinner oss tror de på kängru och jag har tagit så många och långa pass som jag kan. Det är en speciell känsla att ha sitt barn nära sin hud och veta att det är din kroppsvärme som håller de arma och trygga.

    På samvårdsdelen, där vi är, har vi både nätverksuttag, telefon och teve. Så, trots att man är ganska världsfrånvänd så kan man prata med omvärlden.

    Jag vet att det varierar från arbetsplats till arbetsplats, men mitt intryck från min och andras erfarenhet här så har ingen haft några större bekymmer på arbetsplatsen. utgå från att de stöttar dig på jobbet och har stor förståelse. Om nu all är barnlösa och bittra kan jag ha fel...

    Tips kring att det är en form av vab som gäller har du redan fått så det går jag inte in på. Jag har upplevt att Försäkringskassan är bra att ha att göra med om du baa spelar på deras villkor. Med andra ord, chansa aldrig på en blankett, utan ring dem och dubbelkolla allt du funderr på. Ta hjälp av kurator och de i närheten som kan ha koll. Matlådor, kortlek, ombyteskläder. Se tilll att ha det mesta klart hemma. Allt ifrån städat, barnsaker till matlådor där också! 

    Det kommer att vara intensivt framöver. Kom ihåg att känna efter själva ibland. Sömn och mat riskerar att prioriteras ner. Prata med andra föräldrar runt om när ni kommer ni neonatalen för att få tips och råd.

    du kan se fram emot er kommande tid som en tid fylld av glädje, men med uphuggen sömn. Rent statistiskt kommer det gå jättebra. Lycka till!
  • JessAnn

    Vår son föddes 27+0. Vi båda tog "vård av tillfälligt allvarligt sjuktbarn" först. Sen "vård av sjukt barn" fram till vi blev utskrivna. Detta hjälpte sjukhuset oss med. De ringde försäkringskassan ang allvarligt sjuktbarn.
    Att vi tog vård av allvarligt sjukt barn var att annars kanske inte alla dagar med vård av sjukt barn räker till båda.  Man har bara ett vissta antal vård av allvarligt sjuktbarn och ett antal vård av sjuktbarn per barn.

    Allt gick väldigt smidigt med FK. De ringde tillochmed upp mig på sjukhuset då jag hade fyllt i lite fel. De rättade till det över telefon och fick betalningen inom 7 dagar efter postat intyg o blankett.

    Vi båda var hos den lille under hela perioden. Jag var där alla dagar. Och pappa o lillasyster varje dag men sov där varannan natt.

  • Dalva

    Vår dotter föddes i vecka 30+3. Min man hade just fått nytt jobb på Seychellerna och befann sig där (jag och bebisen skulle flytta efter). När min förlossning satte igång sa hans chef bara: "Åk, vi skickar någon från London som kan ta hand om kliniken under tiden!". Min man kastade sig på ett plan till Sverige och sedan bodde han med mig och vår dotter på sjukhuset. Nu är han dansk och kunde därför ej få sjukpenning i Sverige, men annars skulle han ha fått det. Jag tror att ditt jobb kommer att vara mycket förstående. Det är ju en extraordinär situation. Oroa dig inte över det. Och dessutom behöver ni kanske inte alls vara på sjukhuset i två månader. För oss talade de om hemgång redan när min dotter var 2-3 veckor. Vi stannade i ca 1 mån. Jag vet att vecka 29 låter tidigt, men de barnen brukar klara sig jättebra! Vår dotter som är född i vecka 30 har inte haft några som helst problem och har inte varit försenad i utvecklingen!

    Stort lycka till!

  • Frila2

    Samma situation för oss som för de flesta som skrivit. Maken och jag var på sjukhuset tillsammans hela tiden. Från den dagen dottern föddes (i v 28+4) så var vi där tillsammans och tog vård av barn. Tyvärr fick jag inte veta detta med allvarligt sjukt barn förrän jag började läsa mer på fl efter vi kommit hem. Siri hade respirator i 3 dagar men CPAP i 5 veckor. Inte för att det nu i efterhand spelar någon roll eftersom Siri inte drabbades av några komplikationer som krävde lång vård.

    Vi kunde ta ut vård av barn till och med den dagen dottern skrevs ut, då tog jag vanlig föräldrapenning istället och maken började använda av sina 10 dagar som man får i samband med födseln.   

    Varför kommer dottern att födas så tidigt?
    Jag förstår att det känns överväldigande och skrämmande men det kommer gå bra. Att födas så sent (ur prematurföräldrars ögon) som v 29-30 är jättebra statistiskt sätt. Det är chockartat och allt är nytt. Det bästa tips jag kan ge är att fråga mycket och skriv upp allt för man glömmer ruskigt fort. 

    Själv drabbades jag av havandeskapsförgiftning och blev inlagd. Låg inne en vecka innan de plockade ut Siri genom akut snitt. Den veckan gjorde att vi kunde förbereda oss lite mer på vad som skulle komma, vi fick åka upp och gå en liten rundtur på neonatalavdelningen redan 4 dagar innan Siri föddes. Det betydde mycket. Om ni inte fått göra detta än så be om det.

    Ang. jobbet så ska du inte alls tänka på hur de ska reagera på jobbet. Du ska få barn när som helst och att få barn så tidigt som det är frågan om så finns inte mycket alternativ än att vara där tillsammans. Det är skönt att ha varandra som stöd när det plingar och låter på övervaken. Du har rätt att vara hos din dotter. Kan bara berätta om hur vi gjorde och makens arbetskamrater och chef var väldigt stöttande. Det är säkert dina också.

    Lycka till!

  • Ainatar

    Tack för alla bra svar! Känns bättre nu och känner mig mer hoppfull nu att allt kommer att gå bra.

    Jag pratade med min chef idag och han var jätteförstående och sa att jag inte alls behöver tänka på jobbet och bara tänka på och ta hand om barnet istället, så det känns skönt.

    Barnet kanske kommer ut redan imorgon, men det beror på hur blodflödet i navelsträngen ser ut imorgon, vilket är den största anledningen till att barnet måste ut. Det blev ju tillfälligt bättre av kortisonsprutorna, så dom gav några dagar till iallafall.

  • Tiddellipom
    Ainatar skrev 2010-01-10 22:32:33 följande:
    Tack för alla bra svar! Känns bättre nu och känner mig mer hoppfull nu att allt kommer att gå bra. Jag pratade med min chef idag och han var jätteförstående och sa att jag inte alls behöver tänka på jobbet och bara tänka på och ta hand om barnet istället, så det känns skönt. Barnet kanske kommer ut redan imorgon, men det beror på hur blodflödet i navelsträngen ser ut imorgon, vilket är den största anledningen till att barnet måste ut. Det blev ju tillfälligt bättre av kortisonsprutorna, så dom gav några dagar till iallafall.
    Vad bra, lycka till!

    Kortisonsprutornas kraft kan inte underskttas för lungorna

    Se till att ha dokumentationsmöjligheter! Kamera, videokamera och anteckna. Jag slängde t o m ihop en blogg bara för att kunna informera släkt och vänner (men det tog typ några dagar innan jag orkade fixa det.) Förbered dig på att vara en passopp den närmaste månaden, se till att allt runt om fungerar.

    Jag vet inte om det ger några tips, men gå in och kolla om du vill.

    http://erikochfrida.blogspot.com/

    /Erik
  • CaliC

    Lånar tråden lite. Vilka bra svar, glad att jag hittade den här tråden.
    Har varit orolig för allt med försäkringskassan och allt annat strul som kan uppstå.

    Låter väldigt skönt att papporna också får vara med på avdelningen, har hört skräckhistorier att varken mamman eller pappan har fått stanna kvar utan måste åka fram och tillbaka mellan hemmet och sjukhuset.

    Är själv i vecka 32 och har också problem med dåligt flöde i navelsträngen. Har varit det nu sen slutet på vecka 29. Kortisonet hjälpte väldigt mycket och våran bebis blev mycket starkare, CTG blev bättre och flödet förbättrades också så läkarna har avvaktat hela tiden.

    Nu har värdena gått ner igen och flödet ligger på klass 2 igen så nu är det kontroller varannan dag samt CTG. Våran bebis är tillväxthämmat med minus 20 procent så har det inte växt något tills på måndag så vill de att bebisen kommer ut.

    Hoppas att det går bra för er och eran bebis

  • Mama Li

    CaliC:
    Det är olika på olika sjukhus om de har samvårdsavdelning, dvs där man får bo med sitt barn. På många håll är det dessvärre så att föräldrarna får åka mellan och hemmet. Hoppas ni får komma till en samvårdsavdelning och att allt går bra. Varma tankar från mig som fick tillväxthämmad son v 33+0.

  • Ainatar

    Nu är bebisen 30 veckor gammal! Känns skönt. Läget är fortfarande stabilt och alla värden ser bra ut så vi hoppas hon kan stanna kvar ett ta till. Precis innan helgen så fick vi ju värsta chockbeskedet att hon förmodligen kommer att plockas ut inom några dar, och nu har det gått en vecka sen dess. Tänk vad det kan vända. Men jag kan väl inte ha för stora förhoppningar, det kan ju ändå hända nåt närshomhelst, men jag är glad att vi kommit så här långt ändå.

  • Katarina76

    Vad roligt att höra att hon är kvar i magen fortfarande. Om hon skulle födas för tidigt ändå är både ni och hon bättre förberedda.

  • CaliC

    Hej
    Våran lilla bebbe fick komma till världen i fredags. Vi har fått ett gemensamt rum på en annan avdelning, för mig och min man. Våran tös ligger på neoavdelningen några plan upp. Vi får vara där så mycket vi vill, dygnet runt.

    Alla är och har varit helt toppen.
    Undrar ni över något skicka iväg ett mail

Svar på tråden Pappan och den första tiden