• dorismamma

    Skillnad på mina och hans ungar...

    Jag och min pojkvän har två barn var som vi har varannan vecka förrutom min dotter som bor hos mig jämt. Dottern är 16 år och dom andra tre är 8, 8 och 7. Min son är en lugn och stilla kille som gillar att pyssla. Min dotter är en typisk tonåring med världens jobbigaste humör. Hans barn har ADHD. Vi sover mest hos honom eftersom 16 åringen tycker det är asjobbigt med 3 småsyskon plötsligt, men det är inte lätt att få ihop det. Jag växlar mellan tanken på hur mysigt det vore att bo ihop och slippa kånka prylar fram och tillbaka, och vad skönt det är att bo själv utan allt hysteriska stoj som blir med hans barn....jag har ständigt dåligt samvete för att min son inte får lika mycket uppmärksamhet som hans barn, som hela tiden skriker och är hyperenergiska. Dom slåss och gråter jämt medan min son hellre går undan än startar bråk. Jag vet att han tycker att det är jobbigt ibland men jag vill ju vara med min pojkvän så hur ska jag göra? Hur egoistisk får man vara? När är det läge att ens tänka på att flytta ihop?

  • Svar på tråden Skillnad på mina och hans ungar...
  • Lyckogrisen

    Det är läge att flytta ihop när era besök fungerar och ni har diskuterat ALLT som ska gälla med regler, ekonomi, tvätt, städ, matlagning etc...
    Jag har både eget barn och bonusar och våran familj fungerar bra men det har tagit 3 år att komma hit...och då har vi ändå planerat och diskuterat mycket både innan vi flyttade ihop och under dessa 3 år...
    Jag hade aldrig flyttat ihop med min sambo om jag haft det som ni när ni är där. Det blir nämligen svårare när man bor ihop och allt ställs på sin spets...

    Jag tycker du ska fråga dig själv vilket intresse ditt barn har av att ni flyttar ihop och på vilket sätt det kommer att påverka honom/henne.

    Om det inte skulle fungera så blir det ju en separation som både du och ditt barn ska gå igenom.

    Barn ska inte bestämma hur föräldrarna går vidare med sina liv men man ska vara mycket försiktig.

Svar på tråden Skillnad på mina och hans ungar...