Hur berättar jag för min kompis att jag är gravid?

Jag tycker det låter bra att berätta för henne tidigt så hon inte får höra det av ngn annan och dessutom utan andra där.

Säg rätt ut att du förstår att det är jobbigt och om hon inte vill höra om din graviditet osv.
När jag hade det jobbigt med upprepade mf så blev min mammakompis från första barnet gravid och hon ringde och sa det och sedan fortsatte hon hålla kontakten men pratade bara om graviditeten om jag frågade osv, inte rabblade på om den själv.
Det kändes skönt och respektfullt!

Hej,

Vad omtänksamt att du tänker på hur din vän ska ta detta. Att berätta först för henne och utan andra närvarande tycker jag är en utmärkt strategi. Innan jag själv fick barn (var ofrivilligt barnläs i många år) var det så jag önskade att andra hade gjort. Du kan ju också säga att du är rädd att förlora henne och att du förstår att det här kan vara jobbigt för henne och att du inte tar illa vid dig om hon inte vill att ni ska prata om din graviditet.

Det är ju inte så att man som ofriviiligt barnlös missunnar sina vänner att få barn men andras graviditeter, bebisar och lycka kan ofta göra ens egna olyckliga längtan ännu mer påtaglig.

Sen är det ju också så att alla inte reagerar på samma sätt. Många klara knappt av att se någon annan gravid och ännu mindre umgås med dom medan andra kanske inte alls tycker det är jobbigt. När min bästa vän blev gravid lät hon mig vara delaktig i sin graviditet och det tyckte jag var oerhört värdefullt. Det var som om jag fick en liten del av den kaka jag ville ha genom henne. Hade hon uteslutit mig av rädsla för att jag skulle ha tyckt att det var jobbigt att höra om graviditeten hade jag nog blivit jätteledsen.

Vad jag vill ha sagt är alltså att jag tror det bästa är att vara rak och fråga henne hur hon vill att ni hanterar denna heta potatis och att du är noga med att visa henne att hon är värdefull för dig och att du inte tar illa vid dig om hon inte orkar träffa dig lika mycket som vanligt under din graviditet.

lycka till

Stort tack för era inlägg. Fler synpunkter?
Puff, puff...

När en nära vän till mig blev gravid gjorde hon precis som du, berättade tidigt för mig, före andra. Det uppskattade jag verkligen. Hennes graviditet kunde jag faktiskt följa med glädje utan att mina ledsamhetskänslor tog över vilket det kan göra med andra som inte har gjort likadant. Inte att jag missunnar dem sin graviditet. Men jsh kände jag mig så oerhört respekterad och empatiskt mött av den kompisen som gjorde så ! Underbart att det finns sådana vänner

Jag har två vänner som varit ofrivilligt barnlösa och jag har varit ärlig. Jag berättade tidigt och sa som det var samtidigt som vi konstaterade att världen är jävligt orättvis (bleb gravid snabbt båda ggr). Sedan har jag varit noga med att inte fokusera på graviditeten eller klaga på att jag varit gravid när vi träffas. Som tur är har dessa båda f.d. "barnlösa" tjejer nu också blivit mammor efter 3 och 5 års kämpande bakom sig! Jag var nästan gladare när dessa barn föddes än mina egna om ni förstår hur jag menar. De hade gått igenom så många besvikelser innan det äntligen blev deras tur.

Verkligen omtänksamt av dig TS! Det är precis så där man hoppas att ens egna vänner ska resonera i sådana lägen!

Jag tycker du ska göra precis som du skrev, dvs. berätta för henne först och när ni är ensamma, så att hon slipper dölja att hon kanske t.ex. blir ledsen (för det blir man ibland, trots att man önskar sina vänner allt väl). Jag tycker också att du ska vara öppen med att du vet att det här kan vara jobbigt för henne. När mina vänner har sagt så, har det tagit bort mycket av mitt dåliga samvete för att jag blir ledsen när de är gravida. Kanske kan du också fråga henne hur hon vill att ni ska hantera det här. Hon kanske vill att du ska prata om din graviditet eller så kanske hon vill att ni undviker det ämnet om inte hon tar upp det.

Slutligen så tycker jag att du ska visa henne hur mycket du bryr dig om henne, men det gör du säkert redan :) Det jag har blivit mest glad av är när mina vänner har fortsatt fråga hur jag mår även månader efter sista ma. Det visar liksom att de förstår att det fortfarande gör ont och att de bryr sig om mig så mycket att de inte glömmer trots att jag har slutat prata om det. Lycka till!

Grattis till din gradivitet
Jag håller med de övriga insändarna. Var respektfull. (Är själv ofrivilligt barnlös) Men det är också viktigt att hon visar respekt för dig. Du måste ju få visa att du är väldigt glad för kommande barn. Vi som är barnlösa, kan inte lägga allt ansvar på er som lyckas. Är ni riktiga vänner så tror jag inte det bli några problem. Var som du brukar och gör inte det svårare än du behöver.

Håller med, berätta tidigt, när ni är ensamma och visa att du förstår att det är jobbigt. ge henne tid att smälta det om hon behöver det. Världen är orättvis men det är ju inte ditt fel, det vet man som barnlös även om man inte alltid orkar komma ihåg det.

Grattis till graviditeten!