Funderingar kring att bli donator. Snälla dela med er av era tankar

Jag har också tänkt donera och har lite liknande bakgrund som du så jag hänger på lite i din tråd :)

Vad är det du tror att du kommer ångra, att det skulle kännas konstigt att det kan finnas barn där ute med dina gener? Jag tror att jag skulle tänka på det i bland, att det kan finnas en tjej eller kille som har en halv genuppsättning ifrån mig, men jag skulle inte se det som mina barn, för att vara förälder krävs mer än bara gener och det har ju inte bildats i min mage vilket jag tycker är en enorm skillnad.

Det jag har funderat på lite är väl vad som skulle hända om något av mina barn (en tjej och en kille) skulle träffa något barn som blivit till ifrån min ÄD, risken för det måste ju vara minimal, men tänk om?

Vitros:
Trevligt med en till som funderar på att donera och som har liknande bakrund =)
Ja egentligen vet jag inte varför jag är orolig. Men det är ju ändå ett ganska stort beslut och då kommer det en massa tänk om tankar..
Känner ju inte heller att det är mitt barn. SOm du skriver, det krävs annat än "bara" gener för attd et ska bli mitt barn. Det här barnet hade ju aldrig funnits om det inte vore för detta par som får mitt ägg, och det är ju hon som bär det och föder det uppfostrar det älskar det..
Jag vet att jag vill! men jag tänker och analyserar det lite för mycket tror jag.. Känns stort att ta steget och ta kontakt med ferten =)

Haha, ja den tanken om mina barn och de barn efter donationen skulle träffas, har också slagit mig. MEn som du skriver, chansen måste vara minimal.

jag har i allafall kontaktat Huddinge och ska träffa läkare och kurator nu om två veckor så då kanske det kan kännas mer konkret, har också testat på Puregonsprutorna (gjorde inte IVF men för att framkalla ÄL) så jag känner till det praktiska i allafall :)

Min anledning till att tycka att jag vill göra det här är nog för att jag själv levt med tanken "tänk om jag inte kan få barn" och om det inte skulle ha fungerat så hade jag velat att någon skulle donerat åt mig.

Jag har PCO och måste alltså framkalla ÄL, men när den väl är där så verkar kvalitén på äggen bra för på vår första chans blev det tvillingar :)

=) Kul med tvillingar. Då verkar äggen dina fungera bra

Ja det kanske är nästa steg, att verkligen ta kontakt med ferten, få komma dit och prata och få det mer konkret osm du säger. Tror inte jag kommer längre med mina funderingar egentligen..
Känner som du, att tänk om jag inte fått barn, då hade jag ju vilja ha den här hjälpen. KÄnns verkligen jättebra att kunna göra det här för ett annat par

Hej!

Jag har en liten fråga till er som verkar insatta Jag går med i funderingar på att donera (i framtiden) men överallt jag läser ser jag bara att man kan donera i Huddinge. Är det så?

Jag är ju inte aktuell för ÄD, givet upprepad OHSS och dessutom usla IVF-resultat. Men om jag hade kunnat tror jag att jag framförallt hade tänkt på hur mycket jag hade hjälpt någon ifall det funkade.

Det tror jag är det ni kommer få med er också - om ni donerar och det funkar kommer ni resten av livet veta att ni hjälpte någon ut ur barnlöshetshelvetet. Det är en vacker sak att bära med sig.

tovalisa.wordpress.com/ är en blogg från en tjej som väntar på ÄD som kanske kan vara intressant att läsa.

Hoppar in här jag med. Har nedräkning nu, beräknad BF 11 jan med en IVF-bebis (bra resultat vid IVF, blockerade äggledare) Jag vill ge tillbaka som tack för den fantastiska hjälp jag fått att få mitt efterlängtade bebis. Har liksom som ett hemligt avtal med högre makter, eller nått, att om jag får mitt barn, så ska jag ge tillbaka. Ni som gjort IVF fattar vad jag menar.

Det jag funderar på är om jag ska donera direkt när jag slutat amma, eller om jag ska vänta tills det är dags för syskonförsök. Har fått för mig att om jag först gör en donationsbehandling, och sedan FET (har två eskimåer) så är chansen att lyckas större. Någon som vet?

Hur är det, vi är inte anonyma va, men har inga förpliktelser? Vi får inte veta om våra ägg leder till någon graviditet eller ej?

Följer tråden med intresse.

Heureka: förstår precis vad du menar, känner igen den känslan :)
Grattis till knodden i magen, inte så lång tid kvar nu!

Vet inte något om fördelar med att göra det innan eller efter syskonförsök, jag känner nog mest att jag vill "ta tag i det" ganska så bums för det är så lätt att ens goda tankar försvinner in i vardagsdimman när den är där, det är ju även lättare att hinna med det rent praktiskt medan man är mammaledig (mina tvillingar är 6 månader)

Jag fick mina donationspapper i från Huddinge idag och där skriver de att man är anonym mot mottagarparet (och de mot oss) men att barnet har rätt att få veta om vilka vi är efter att han/hon är 18år. På Huddinge lämnar man information om hur man ser ut, längd, vikt, hårfärg etc och sen rekommenderar de att man fyller i ett dokument med lite mer information om sig själv (familj, yrke, intressen etc) eller skriver ett eget brev + ev bifogar en bild som barnet kan få ta del av, i fall det skulle vilja.

Man får veta om mottagaren blivit gravid och även om graviditeten lyckas (dvs om det blir ett barn), men det är upp till en själv att höra av sig om man vill veta.
Man får också välja om man ger till ett eller två par, om man får fram tillräckligt många ägg vill säga.
Hm, vad var mer intressant, jo kanske att befruktade ägg kan sparas i upp till 5år så det kan ju komma till syskon senare också, men det vet du ju om iom egna IVF-upplevelser :)