Funderingar kring äggdonation
Efter 3 misslyckade ivf-behandlingar har vår läkaren föreslagit att vi ska fundera på äggdonation.
Det kan kanske verka naivt men vi har hittils aldrig tänkt tanken och känner oss nu helt förvirrade.
Det finns mycket skrivet här på forumet om hur det rent praktiskt går till men väldigt lite om hur ni resonerat innan ni fattade beslutet.
Jag är helt övertygad om att den dagen man sitter där med sin bebis gör det ingen skillnad hur man kommit dit, men så här innan har jag många funderingar.
Tänker ni som har genomgått äggdonation berätta för tex släkt och vänner hur barnet kom till?
Kommer ni berätta det för barnet?
Var det självklart för båda från början att ni skulle göra det?
Vill gärna ta del av andras tankar för att bättre kunna sortera mina egna.