vaginal förlossning efter 2 snitt

Lägger min tråd här då jag faktiskt har förlossningsrädsla i botten.
Födde mitt första barn för 12½ år sedan vaginalt och tyckte det var en fruktansvärd upplevelse. JAg förlorade mycket blod och var skräckslagen rent ut sagt. Skulle aldrig ha fler barn för jag skulle inte föda igen helt enkelt. Blev ändå av misstag gravid och hade jätte svårt att ta till mig barnet i magen pga skräcken. Kunde inte se på förlossningar utan att rysa och känna ångest. Tillslut fick jag beviljat snitt efter många långa samtal på aurora mottagning. DÅ kunde jag ta till mig bebisen. Mådde underbart efter snittet och tyckte det var guds gåva till kvinnan.
Födde ett barn för 3 år sedan med snitt. Tanken på att föda vaginalt snuddade mig men inte mer än så. JAg gjorde snitt. Det gick ganska bra. Det var jobbigare att ta sig tillbaka denna gång. Jag blev sövd då bedövningen inte tog som den skulle. Vid utskrivningen sa läkaren att nästa gång blir det snitt. Ingenting om varför och jag antar att det är så det är bara. Att efter 2 snitt blir det snitt i fortsättningen.

Nu är jag gravid med fjärde barnet och tanken på att våga föda vaginalt släpper mig inte. Jag har drygt två månader kvar till bf. JAg har tid den 2 dec för att bestämma snittid. MEn nu helt plötsligt känner jag mig mogen för att anta alla special deal jag fick på aurora samtalen för 12 år sedan för att försöka. ÄR det för att jag tror att jag inte får så jag vågar tänka tanken??? Jag känner att jag har mognat massor som människa de senaste 10 åren. Känner mig mer stabil i känslorna (har varit utsatt för övergrepp vilket kan göra att man får förlossningsskräck) och trygg med barnets far. (12åringens pappa låg på golvet och mådde illa under förlossningen)

FÅR jag ens göra vaginal förlossning nu???
Känner lite tidspress också att få till allt på 2 månader. Kan det funka?
FÅr man göra fler än 3 snitt om jag skulle vilja ha fler barn efter detta fjärde???
Vad tror ni?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-29 14:49
Det var själva utdrivningen som var det mest traumatiska för mig. Tog 3 timmar med fruktansvärd smärta. Men de säger att det brukar vara lättare efter första barnet då det redan är lite uttänjt. MEn det kanske inte gäller efter 12½ år. Då kanske det blir som första gången igen?