Är det inte konstigt att vi måste prestera hela tiden och stressa runt i samhället!

Vilka vi? Jag stressar inte.

Långa dagar på förskola, jobba, jobba, jobba, aktiviteter, hela tiden hända något..

Mrs Winter skrev 2009-10-26 20:35:07 följande:

Förstår inte ditt svar.Vad det hade med min fråga att göra?Jag stressar inte.

ja det är en väldigt bra fråga mycket handlar om att vi prioriterar fel vi har ju rätt att gå ner i arbetstid, kan ta föräldradagar osv sedan blir man ju påverkad av "alla andra"...

Skojig fråga med tanke på ditt nick..

Tycker också att alltför mycket handlar om att prestera. Men du missar nog en stor poäng i det du skriver, för det är ju knappast så att alla har råd med hemhjälp, någon stackare ska ju också vara hemhjälp, och vad vet vi om hur tidigt den personen fått lämna bort sina barn, och hur mycket den stressar. Förmodligen kanske man kan gissa till ett jobb som inte känns alltför meningsfullt... Men jo, jag tror att de flesta skulle må betydligt bättre med 6-timmars arbetsdag ex.

Nu vet jag inte vilka andra länder du syftar på. Men det är ju inte så realistiskt att tro att alla i andra länder har hemhjälp... Snarare så är det väl i många andra länder ännu värre än i Sverige, då de inte har samma möjlighet att vara föräldralediga lika länge som vi har här.

Hur tycker du att det borde vara då? Att mammorna var hemma längre? Antar att du inte tycker att det är så viktigt att papporna är hemma, eftersom du är kritisk mot "jämställda Sverige".

Det är givetvis jättebra att Sverige har tagit sig så pass lång när det gäller jämställdhetsutvecklingen, men tyvärr uppstår problem och ett av dem är just det TS tar upp. Det krockar eftersom resten av samhället inte har hängt med.

Det är inte naivt att känna sig kritiskt mot jämställda Sverige och tycka att man har det bra i andra länder. I de länder där man ännu inte kommit lika långt i jämställdhetsfrågan faller det på kvinnors lott att ta hand om barnen, ja. Men då är det BARA barn och hem medan mannen arbetar. Svenska kvinnors erfarenhet av att bo utomlands är att de har RÅD att vara hemma med barnen, slippa stress och oro över att behöva arbeta, och helt enkelt kunna koncentrera sig på barnen istället. I Sverige går inte det. Utomlands finns VALEL att kunna ha råd att vara hemma, vill man inte det så är det inga som helst problem att skaffa hemhjälp/barnflicka etc för att kunna återgå till sitt arbete. I Sverige finns det ytterst små möjligheter till den typen av barnpassning.

Samtidigt har vi också ett annat problem. Eftersom Sveriges system förutsätter att även kvinnor ska arbeta (männens löner har blivit så låga att de inte kan försörja en hel familj) behövs det också släppas in kvinnor på arbetsmarknaden, och detta under samma förutsättningar som för män, vilket inte är fallet. Istället har sk typiska kvinnojobb framträtt. Nackdelen med det? Ja de får på tok för låga löner för de arbeten de utför samt allmänt sämre villkor.

Dessutom förutsätter ett sådant system att männen i praktiken också tar lika stort ansvar över barn och hem som över sitt arbete, precis som kvinnor nu får ta ansvar över båda delar. Detta är ytterligare en aspekt där verkligheten inte hunnit ikapp vilket gör att jämställdheten i själva verket inte är så värst jämställd...

Ja det finns många fler aspekter av det hela, men tycker INTE att TS har en orealistisk syn på det hela, tvärtom verkar det för ovanlighetens skull som att det är ett inlägg med ganska mycket reflektering bakom!

Det är väl inte ett så väldigt ovanligt uttryck det här med kvinnors dubbla arbete föresten... vilket är en konsekvens just av den påbörjade jämställdhetsutveckling som har skett. Men än har vi låååångt kvar!

Men vadå hemma med hemhjälp? Hur stor del av kvinnorna i andra länder, ens i Europa, har hemhjälp??
Dessutom, i många europeiska länder har kvinnorna inget val, barnomsorg är så dyrt eller så svårt att få att det inte är realistiskt möjligt för kvinnan att arbeta, oavsett vad hon vill.

Visst har vi långt kvar, det håller jag med om. Och visst skulle det vara jättebra om möjligheten fanns att leva på en lön (för flera än idag). Men å andra sidan då skulle vi ju med största sannolikhet vara tillbaka till att kvinnorna slutade jobba i samband med att de fick barn. Och det känns lite som att ta tillbaka det till ruta ett.

Fast man kan ju faktiskt leva på en lön om man väljer livsstil därefter. Jag är ensamstående och klarar mig finfint.

Tack och lov att man måste prestera. Prestera är underbart. Det ger livsglädje.

Men det där som du och TS är naiva. De allra flesta kvinnor i världen har inte det valet. Svenska kvinnor som flyttar utomlands och har de erfarenheterna tillhör en liten priviligerad grupp. Vad tror du hemhjälpen gör med sina barn tex? Anledningen att tex amerikanska kvinnor kan ha hemhjälp är att det finns en underbetald, rent av fattig underklass som tar den typen av jobb.
Och männen har inte alls så höga löner generellt. Det är inte så att Joe Average i USA har råd att ha hemmafru och den standard vi i Sverige har. Eller de kanske de har haft de senaste åren, men då har de finansierat det med lånade pengar och det slutade ju inte så lyckligt.

Summan av kardemumman är att det här med hemmafruar är något extremt ovanligt och lyxigt, såväl historiskt som globalt.

li bi skrev 2009-10-28 17:04:14 följande:

Fast du missar själva huvudpoängen här, att vi bor i Sverige, inte utomlands. Och hur ser det ut med jämställdheten I SVERIGE?? Där är det visst ni som plötsligt är naiva.

håller fullständigt med och sen smittar vi över det på barnen, vid helger och framför allt lov- då måste hela familjen ut på något- man kan inte bara ta det lugnt, nej stress stress, kolmården hit, kryssning dit osv osv..

Jag jobbar 50% och har en make som i princip handlar och lagar all mat så jag kan inte påstå att jag stressar över hemmet direkt.