Vår son dog

Hej alla.

vi har två barn som är födda 2006, 2008.
Vår minsting dog 3 veckor efter födsel och han föddes på min födelsedag med bara nollor och åttor i födelsetalet.

Åtta är förresten Kinas lyckotal, dock inte för oss i all evighet.

När han dog togs det prover som misslyckades så dödsorsaken kan inte fastställas.
Det pratades om Stafylokocker av elak art.
Det gick fort när han dog, det började med kalla händer, kalla fötter och blåa läppar och på ca: 120 minuter så dog han.
Ambulansen var på plats efter 6 minuter men eftersom det handlar om ett så litet barn är hjärtstillestånd totalt förödande.

Barnläkaren försökte i 30 minuter med att starta igång hans hjärta men förgäves.

När han dog var detta en torsdag kväll och vi var på akuten när han dog och med hela vår släkt. Vi var även tillbaka för att se han igen.
Han var så lång, helt otroligt lång.
Levande barn är ju ihopkrupna liksom men vårt barn var så lång.
Att se honom död var helt ofantligt overkligt.
Det finns ingenting som kan slå detta, inte någon händelse är värre än att se sitt eget barn dö.

Vi har skrivit flera tusen och tusen A4 sidor på vår blogg så vår händelse och våra känslor vi hade då finns bevarat.

Det som är anledningen till detta inlägg är att vi känner en stor besvikelse till landstinget.

När han dog fick vi åka hem och dagen efter på fredagen ringer det en kurator som är erfaren och har jobbat länge.
Hon berättar att hon skall sluta (starta eget med ett betalnummer som kostar 19 kr/minut) och att "sandra" skall ta över.
Det vi inte visste då var att hon är ny och ny utbildad och ny examinerad och således helt oerfaren av familjer av stora traumatiska händelser i vårat fall.

Fredagen gick och helgen gick och INGEN hörde av sig för att kolla hur det är med oss, vad gjorde vi, behöver ni något, skall en präst komma.
Inget sådant, ingen brydde sig.

Måndagen kom och fyra dagar senare och mitt på dagen vid 12:00 funderar vi om någon skall ringa oss?
VI var tvungen att ringa växeln på sjukhuset för att fråga efter kuratorn och när vi kommer fram till henne är som om att HON väntat på oss att ringa.

vi kommer fram till att träffas och det gjorde vi och min sambo skall då berätta hur det är och vad som hänt.

Vad som hänt? vad i helvette? Vad har hänt?
Nej ja, inte vet jag, katten dog och vi tappade plånboken.
När dessa ord yttrades från kuratorn att "vad har hänt?" så förlorade vi all respekt för henne.
Hon kunde bara ta rätt på praktiska saker och alla dessa praktiska saker var hon tvungen att ta reda på och återkomma.

Hur kan man sätta en sådan människa på oss som inte har erfarenhet?

Vi fick själva ta reda på ALLT och det innefattar ALLT.
Allt från begravning, fonus, papper, försäkringskassan, ta kontakt med en läkare så att vi fick sjukintyg (kostade pengar dessutom).
Ingen hjälpte oss överhuvudtaget.

Det vi saknade är att någon på akuten när vår son dog tog fram "akut pärmen" och ringde EN person som tar tag i alla saker som vi behöver veta som ringer oss.
Att denna person är ödmjuk, känslig, förstående och inte frågar dumma frågor vad som har hänt.
En person som har direktkontakt med försäkringskassan, läkare.
En väl fungerande krisplan.

Vi som offer/föräldrar skall inte behöva tänka på bl.a. praktiska saker.

Nu till själva frågan.

Vi väntar barn med BF i slutet av januari 2010.

Vi vill författa ett brev med frågor och krav till landsting/BB/Sjukhus

En del frågor är inte klara medans andra är så förslag på frågor emottages tacksamt.

1: Vad har ni för beredskap idag när ett barn dör på BB, hemma, akuten, andra platser? Dvs vad händer efteråt och vem är ansvarig?
2: Måste man själv kontakta kurator/läkare m.fl. eller har man som offer en (1) kontaktperson som sköter myndighetskontakter?
3: Kommer någon av den kontakt man får tilldelad att kontakta föräldrar under kvällar och helger? En helg kan vara lång, t.ex. jul. Man mår otroligt dåligt och risk för egen hälsa är stor.
4: Hur ser proceduren ut till ett par som förlorat ett barn när man är på BB?
Vad finns det för rutiner hos er?
5: Efter förlossningen, sker det en rutinmässig telefonkontakt eller besök till par som förlorat ett barn?
6: Om man så vill, kan kontrollerna hos barn göras i hemmet? Detta med tanke på svininfluensan och andra infektioner?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-25 23:16
Om detta med att vår kurator fixade praktiska saker. Nu var det VI som fixade dessa saker vi frågade.
dvs, Vi frågade om en sak som vi själva tog reda på p.g.a att det tog för lång tid för henne att ta reda på!