Jag duger till att alltid ställa upp .......
Jag bor ihop med min Sambo sedan drygt 2 år. På köpet fick jag två bonusbarn, pojke nu 7 och flicka nu 10. Dom bor hos sin mamma men är hos oss varannan helg och en dag varje vecka (natt). Ungarna är det inget fel på dom är som alla andra barn i sin ålder. Jag har gjort allt för att det ska fungera här hemma, jag ställer upp och skjutsar, försöker få mitt schema (skift) och inte krocka med dom helger som barnen är här....jag anpassar mitt liv efter den nya familjen kort och gott. Detta ser jag inte heller som någon uppoffring eftersom barnen kommer på köpet. Jag har inget problem med att umgås med barnen förutom när Sambon är med!
Sambon är av den intställningen att "barn är barn". Att man säger åt dom både 3 o fyra gånger utan att dom gör det som sägs är inget konstigt och där spricker allt. Jag är av den uppfattningen att bor man tillsammans så måste det fungera för alla fyra. Så länge jag pratar med dom , ställer upp för dom och tar med dom på roliga saker är allt bra men så fort jag säger åt dom så är det fel. Då får jag höra att jag inte behöver uppfostra dom hela tiden. Saken är den att jag knappt säger åt dom längre, bortsett från sånt där dom kan skada sig eller när det bråkas i bilen och jag inte tycker att vi som vuxna behöver lyssna på bråk mil efter mil.
Nu har det dessutom kommit dithän att tjejen går till Sambon och beklagar sig över att jag säger åt dom. Hon vet att Sambon tar hennes parti och dessutom att hon får lite extra uppmärksamhet. Jag har inga problem över huvudtaget med att ha barnen här men det har blivit stora problem med Sambon. Jag förväntas ställa upp, både med praktiska och ekonomiska medel, vilket jag gärna gör men jag får inte sätta några gränser.
De kan inte vara rimligt eller är det meningen att det ska vara så? Jag ska finnas med som en trygghet och extra vuxen både för barnen och sambon men jag får inte sätta några gränser utan då tas det tydligt parti för barnen och inför barnen.
Vårt förhållande håller på att gå i bitar av denna fråga som egentligen inte borde vara något problem. När barnen är här så är det barnen och sambon, jag själv råkar bara bo under samma tak. NEJ jag är inte svartsjuk så alla spydiga kommentarer om det undanbedes. Jag önskar bara att jag tillåts vara delaktig hela vägen, inte bara när det gäller att ställa upp eller betala.
