Ännu en helg men bonusen *suck*

Hur gammal är er gemensamma dotter? Det är väldigt viktigt att hon inte känner sig utanför när pappas andra dotter kommer. Självklart lika viktigt att han ger tid till sin dotter som han inte ser lika ofta men det får inte bli så att er dotter blir eldsen och känner sig undanskuffad av pappa. Det är inte bra.

Tror du inte att styvdottern befinner sig i en jobbig fas? Jag har själv en 3,5 årig styvson här hemma och det är tufft nu. Han skriker och slåss men jag vet att det är en fas, en riktig trots han ska igenom och jag måste härda ut. Just nu går väldigt mycket energi åt till att säga ifrån, bli arg, "stänga in" på rummet osv.

Att inte sova i er säng eller att inte ens ha pappa med i sin säng är en träningssak. Där måste din sambo/man säga till dottern att "från och med ikväll ska vi träna på att sova själva. Du sover i ditt rum och jag i mitt. Om du vaknar kommer jag eller ... (ditt namn) att leda tillbaka dig in till rummet och då får sova själv." Det blir förstås ett par kvällar/nätter med mycket spring och kanske en del tårar men det måste ni stå ut med.

Kan ni inte ta upp det med mamman också? Vi tänkte börja träna så att hon kan sova själv i sitt rum. Du kanske också kan försöka träna lite? Samma sak med slåssbeteendet. Säg till mamman att det sitter i även när hon kommer till er och ni tycker inte att det är ok. Ni vill se till att hon slutar med det och det måste mamman också försöka med.

Det är ju jättebra att du och din sambo kan prata med varandra och att han förstår vad du menar men du måste påminna honom. Nu inför helgen/nätterna säger du att "glöm inte att vi ska träna på att låta henne sova ensam i sitt rum". Jag får påminna min sambo hela tiden bla att han inte ska vakta sonen som en hök när han leker.

Skriv och berätta hur det går!

kram

Lillflickan är tre år och troligtvis i en fas där det bara SKA trotsas. (Har en 3,5 åring själv) Det är ju inte rätt att hon ska skuffa undan er andra mindre dotter, kan de inte gosa och mysa med pappa båda två? Beträffande sovandet så kanske hon helt enkelt känner sig tryggare att sova i sitt rum hos mamman och om din sambo går upp och lägger sig hos henne när hon behöver trygghet och sällskap så är väl det helt perfekt för alla.
Du och din sambo får försöka vara konseventa när det gäller de viktigaste grejerna, men i en viss ålder är det faktiskt smidigast att välja fajter och hon är ju faktiskt bara tre år, inget stort barn precis. Hoppas att allt löser sig hos er och lycka till med bebisen!

Låter som en härlig 3-års trots *S*
Jag förstår att du tycker det är jobbigt! Tror det krävs att pappa sätter hårt mot hårt så det blir lugn och ro snart. För väldigt mycket hänger faktiskt på pappan.

När han väl gjort det så blir det som sagt mycket lugnare... Då behöver han liksom inte tjata lika mycket utan bara få henne att förstå att det är inte okej att bete sig hur som helst...

Svårt jag vet!!

Min tre och ett halvt åring är precis likadan. Hon slåss och bits när hon blir arg. Sjunger och pratar väldigt högt. Det är en fas, det går över.

Dock så sover hon inte i vår säng, och har aldrig gjort. Vi har alltid gjort så att vi lägger oss i henner säng om hon kommer upp på nätterna och det verkar ju din man också göra, så det är väl inget fel?

Treåringar är ganska svåra...det är viktigt att vara konsekvent. Men jag tror inte att hon kan veta skillanden mellan att vara hos mamman eller hos er. Nu bor ju vi tillsammans, men jag har bonusbarn och vid den ålder tror jag inte att de klarade det riktigt...

Om hon dessutom bara bor varanna vecka så kan det vara svårt för henne, hon hinner inte komma in i era rutiner.

Hur kan "er" dotter vara äldre än bonusdottern? Eller är "ert" barn egentligen ditt barn med någon annan? I så fall så kan jag mycket väl förstå att bonusdottern som bara är hos er varannan helg markerar mot din dotter att det är hennes pappa. Din dotter träffar ju hennes pappa mycket mer än vad hon gör.

Dessutom är hon ju bara hos er varannan helg, d v s fyra nätter på en månad. Så hur stor betydelse har det om din man sover i sin dotters rum fyra nätter på en månad? Eller om hon är klängig i fyra dagar på en månad? Det kommer ju inte att fortsätta i all evighet, men under en period när hon verkar behöva det kanske hon behöver uppmärksamheten? Det rör sig ju faktiskt om ett småbarn här - en treåring.

Sedan så känns det inte helt okej att hänga ut ett barn som besvärligt när man är öppen med sin identitet. Man brukar ju inte direkt sätta ut ett foto på ett barn på nätet och sedan beskriva hur hemskt det är. Men är det inte lite det man gör när man sätter ut ett foto på sig själv så att alla i din omgivning förstår precis vilket barn du menar.

Intressant beskrivning, vår dotter (din dotter) och sambons dotter.

Tyvärr låter det som om du försöker gå emellan sambon och hans dotter med dina hot om eget sovrum. Hon är tre år, hon är nästan aldrig där!

Självklart ska hon få sova med sin pappa och dessutom låter det som om de borde träffas oftare eftersom hon verkar känna sig utanför.

ecens.. förstår dig precis ! förr hade vi det likadant å det tog på förhållandet, då hade vi min killes barn varannan vecka.. gick i början men sen.. gud så jag slet för alla, men jag kunde inte säga till barnet om ngt för då gick barnet till sin pappa å viskade.
barnet gnällde till sig sin vilja och mitt barn fick rätta sig efter. då insåg jag inte riktigt hur illa min egna son for av allt detta. men nu efteråt gör de mig ont att jag inte sa till på skarpen! min son fick stå i skuggan av hans barn. å det tänker jag ALDRIG mer tillåta.
det här barnet som då var hos oss varannan vecka, har inga regler hos sin mamma, när det gällde läggtider, plocka upp efter sig m.m. vilket vi hade för att få familjen att fungera. så jag kände mig som en riktig sur kärring som fick säga till flera gånger för att få barnet att lyssna på mig, men oftast fick jag bara en suck i ansiktet tillbaka... detta gjorde mig då mkt ledsen.
nu efteråt har jag å min sambo pratat om detta, å nu är jag säker på att det inte kommer hända IGEN i framtiden.

Håller med

En 3 åring som träffar pappa så sällan behöver massor med bekräftelse och närhet av pappan när hon är där.

Sedan är svartsjuka mellan barnen ganska vanligt er dotter har ju sin pappa jämt medan 3 åringen bara har honom 4 dagar i månaden. kanske kan pappan och dottern ha lite egentid emellanåt så hon känner att hon får ha pappa själv lite.

Håller med

Men bara för hon är där så lite kan hon väl bete sig..