2:a förlossningen lättare?

Absolut!!
1a gången tog 12 h, varav krystning 1h
2a gången tog 3 h, krystade kanske 10-15 min max. Kändes som hon bara slank ut i jämförelse!! =)

Mycket lättare!
Första gången hade jag krystvärkar i 1,5-2 timmar, andra gången tog det bara 45 minuter. Dessutom var jag öppen 9 cm redan när jag kom in, så till skillnad från ettan, där jag var på KK hela öppningsskedet (vattnet gick för tidigt) och var jättetrött när krystvärkarna satte igång, så var jag fortfarande stark och hade ork att hantera smärtan andra gången.

Hade inte ens EDA andra gången, vi försökte med lustgas men jag lyckades dra bort lustgasslangen så syre visade sig vara en lika effektiv smärtlindring .

Efter första barnet tänkte jag skit att jag vill ha syskon, efter andra barnet tänkte jag att jag bara måste ha en trea .

Åh vad skönt att få höra lite positiva förlossningar. Behövs:) Tack snälla ni!

Första förlossning var en ren tortyr för mig, 12 timmar av hemska smärtor, massor av ryggont och ville bara ge upp och "gå hem" så fort det började. Krystvärkar tog bara 15 minuter men jag verkligen kände som jag dör, sprack massor också. Tänkte efter första att jag ska aldrig aldrig föda igen!

Andra förlossningen gjorde ont, men det var hanterbar, ingen ont i ryggen, det blev bättre bara av att gå runt och röra på mig. Sista 10 - 15 minuter (övergångsfasen) var väl jobbiga, men det var så fort över och mycket mycket lättare än med första! Krystningen tog bara 6 minuter, även om hon kom med ena armen bredvid huvudet och fastnade på väg ut! Skulle allt ha gått normalt skulle hon väl glidit ut på en gång! Sprack bara lite grand (två stygn), men med tanke på att hon kom ut så konstigt så var det helt OK för mig! Kunde åka hem efter ett par (8 tror jag) timmar och körde hem själv faktiskt (gubben var för trött och sov brevid)!

Alltså var andra mycket bättre och lättare! Är bara rädd nu för alla säger att tredje brukar vara mera komplicerad.. Har bara två veckor kvar och jag är såååå rädd att det blir lika jobbigt (eller ännu jobbigare) som första!

hade precis som du ts en jobbig fl på 27 tim med pinvärkar och det tog en 1 timme att krysta ut honom, nu väntar jag andra barnet med bf den 26 aug och är också orolig för jag va så trött och helt slut förra gången, men hoppas det går snabbare denna gången i alla fall, förstår din oro men vi ska nog klara detta för det kan ju inte bli värre förhoppningsvis./Emma

Jag puffar upp tråden! Tänkte precis starta en liknade tråd som den här TS, jag är inte gravid än men vi planerar barn och jag fruktar inför nästa förlossningen även om jag ser fram emot det också. Dottern föddes på BF+14 efter 42 timmars värkar, måste ha varit i latensfasen hur länge som helst för hon föddes på onsdag morgon, värkarna startade på eftermiddagen på måndagen och vi åkte in sen på tisdag kväll och då var jag vara öppen 3 cm (och precis som du hade jag inte sovit innan utan varit vaken i 2 dygn när hon kom).
Krystade bara en halvtimme men sprack rejält, det var SÅ nära att ringmuskeln gick sönder.

Har även jag liknande erfarenhet.

Vaknade var 5 min natten till måndag (oro i kroppen). Vattnet gick i badrummet på morgonen vid 7. Åkte in på kontroll kl 10. Hem igen och vänta. Värkarna (pinvärkar) startade ett par tim senare men med 20 min mellanrum hela tiden. Sov inget mellan tis-ons. Åkte in på ons men var inte öppen alls. Fick verktabletter för att sova hemma men de hälpte inte. Ons kväll vid 11 börade jag då ist leta hjälp på FL. Hur får man värkarna att komma oftare? Fick ett bra svar att gunga med höfterna och vid 01:00 tors åkte vi in. Var ändå bara öppen 2 cm men fick stanna pga smärtan. Provade kvaddlar som gorde smärtan ännu mer intensiv och hade inget mellanrum mellan värarna. Satte eda snarast efter det. Tack gode gud!
Sov kanske 30 min. Fick värkstimulerande dropp. Vid 9 tors morgon var det dags för krystning vilket gorde så ont att jag skrek "jag dör" om och om. Har minnesluckor pga smärtan. Tog bara 30 min men var de värsta i mitt liv.

Sprack ganska lite (en blygläpp rakt av dock) men fick problem efteråt med stygn som sprack 2 ggr. Kunde inte kissa pga smärtan så hade kateter ca 1 v. Fick åka fram oct tillbaka till sös vare dag första veckan. Kunde kissa utan bedövning efter ca 3 veckor.

Så ja, hua! Blev gravid igen, helt oplanerat. Sa då det första jag gorde till BM att jag var livrädd. Blev då remiterad direkt till psykosociala enheten. Något jag är oerhört glad för. Har varit på ett samtal bara än så länge men vi gick igenom förlossningen och pratade om hur man kunde göra för att slippa samma misstag igen.
Fick även förklarat att en anledning till att det gjorde så ont just vid utdrivningen kan vara att jag hade EDA som de släppte precis innan (för att man ska kunna känna när man ska krysta)vilket gorde att jag inte hade någon smärtlindring alls. Inte enns kroppens egna endorfiner eftersom att EDA:n gör att kroppen inte behöver produsera egen smärtlindring. Samt att jag inte sovit på 3 dygn förstås.

Ska tillbaka dit om ett par veckor och sen gå där tills förlossningen. Jag är nu i v 30.

Några saker har vi fastställt. Jag ska kunna komma in och få EDA snabbare än sist. EDA:n ska sitta kvar under utrivningen samt kombineras med bäckenbottenbedövning. En erfaren BM ska sy (hade en BM under utbildning då det blev fel)

Sen så är ju sannorlikheten att det kommer gå både fortare och lättare en andra gång väldigt stor.

1:a vaginala förlossningen tog ca 8½ timme från första känning till bebis. Värkarna gick i varandra, jag blev okontaktbar av värkar och lustgas, och jag kunde inte ens stå på benen. Jag hade ingen kontroll, försökte bara hänga med, eller hur man nu ska säga. Det hela avslutades med sugklocka, sax, yttre press pga dåliga hjärtljud. Jag sprack (förutom klippet då) och syddes med 13 stygn.

2:a vaginala förlossningen tog MINDRE än 56 minuter från första känning. Jag vaknade av att jag var kissnödig, och på väg till toaletten kom första värken och JÄVLAR vad jag fick bråttom. Och bebis med, för minstingen är född i farstun Vi hann aldrig iväg, utan sista halvtimmen (!!!!) stod jag på alla fyra, andades, och inväntade ambulansen. Förlossningen var en dans på rosor jämfört med den förra, och jag kände mig äckligt pigg och fräsch efteråt. Jag gick själv från hallen till ambulansen, behövde ingen fånig bår

För mig var det såhär:

Första förlossningen:Vattnet gick och värkarna satte fart direkt efter det,riktigt outhärdliga värkar som nästan gick in i varandra från början.Hade 5 värkar på 10 minuter redan första halvtimmen.var öppen 4 cm när vi kom in.Inga pauser i värkarbetet,allt var som en smärtsam dimma...
Krystandet tog 43 minuter för mig och var ganska så uthärdligt från en början.Mot slutet var det inte så kul längre.Han var ute 4 timmar efter första värken.
Sprack litegrann.

Andra förlossningen: Vattnet börjar sippra litegrann och svaga värkar börjar komma efter ca 30 minuter.De är fullt hanterbara och har ca 4 minuters paus emellan.Vi åker in och jag är öppen för 4 cm även denna gången.
Hela förlossningen har jag pauser mellan värkarna och kan då pusta ut innan nästa kommer,något som inte var möjligt med första.
Krystandet tog denna gången endast 7 minuter men var betydligt mer smärtsamt än med första barnet.Sprack ingenting.

Värkarbetet var bättre med andra barnet pga pauserna mellan värkarna, men krystningen var bättre med första tack vare att det inte gick så fort och att han var mindre än andra barnet.
Vet inte vilken som var bäst,båda var bra på sitt sätt.

Jag har haft två smidiga förlossningar men 1an gjorde öppningsskedet mycket mer ont, krystade i 45 min några enstaka stygn, hade inga pinvärkar utan s-proppen lossnade och sen var det igång

2:an lossnade s-proppen på förmiddagen, fick några svaga värkar vid 16 avtog vid 17 när jag duschade, kom tillbaka vid 20.30 ganska svaga, 21.30 var dom väldigt kraftiga och intensiva, 22.15 var vi på förlossningen och 00.13 är min son född , öppningsskedet gjorde inte alls ont som med första samt att det gick mycket snabbare. krystade 23 min.

Man brukar kunna halvera tiden med andra iaf