I morgon har jag BIM

I morgon är det fredag och exakt 14 dagar efter vår insemination. Förrra gången kom mensen exakt 14 dagar efter insemination.

Jag känner mig helskum, ömma bröstvårtor (inte bröst), ibland ont i mensmagen (inte alltid) inte trött, men sliten. Gråter var och vartannat.
Mår allmänt konstigt. Ont i höfterna och ländryggen (ibland inte alltid)

Det känns som att en del av detta är påhittat uppe i min hjärna och en del utav det är mensverk.

Jag hatar att leva mellan hopp och förtvivlan, det är det värsta.

Den här väntan. Varje morgon gå på toa och vara livrädd att mensen ska vara här.
Att denna månad ska vara ett minne blått.

Man har blivit en deprimerad tjatmoster, jag vill inte vara det? Hur kunde det gå så illa.

Snälla GODE GUD, låt det vara slut på över 3 års väntan.
Låt det vara vår tur denna gång...