tezzii skrev 2009-05-06 21:41:23 följande:
Hu vilken dag jag har idag. Är bara tvungen att skriva av mig lite. Fick idag redan på att en kompis till mig sen gymnasiet har fått en liten flicka. Jag blev så överaskad av mina känslor eftersom jag inte känt mig bitter eller så under hennes graviditet utan då har jag kunnat glädjas med henne. Det är så svåra känslor eftersom jag är så himla glad för hennes skull samtidigt som jag bara vill gråta eftersom jag tänker på min egen situation. Jag har turner syndrom och kan därför inte få boilogiska barn. Jag skäms för att jag känner som jag gör vilket gör det hela ännu värre. Jag vet att jag brukar lyckas må bättre efter att jag känt så här men just nu känns det som att det är väldigt långt dit. Någon annan som känner igen sig?
Är inte i samma sits alls.. jag fick dock en son för 8 veckor sedan och har en syster som inte kan få barn, dem har försökt i flera år. Hon blev lite ledsen när jag blev gravid ( blandad glädje, chock och sorg tror jag ) och har haft det svårt emellanåt, många känslor som kom upp första gången hon träffade min pojke och vi kunde prata om detta. Jag vet inte alls hur du känner det, jag vet däremot att det är helt okej att känna som du gör.. Jag lider med min syster och har full förståelse för hennes känslor och accepterar hur hon ibland kan känna det, det vet hon också, det måste få vara okej att må dåligt och vara ledsen, man kan glädjas åt folk ändå. Kan inte säga något för att få dig må bättre.. önskar jag kunde, det menar jag. *Kramar*
