Först lovad sen nekad!?

På grund av sexuella övergrepp under min barndom har jag jätte jätte svårt att visa mig naken och låta okända människor vistas på så pass intima delar av min kropp. Jag får extrem panik och slåss och försöker "fly", detta sker instinktivt och är ingenting jag kan styra över. Efter upprepade missfall är detta inte något som lagt sig direkt utan snarare eskalerat.
Efter samtal med bm och aurora bm så har vi kommit fram till att jag åtminstone vill prova föda vaginalt, för man vet ju aldrig, jag kanske inte reagerar så när jag väl är där. Aurorabm lovade att jag skulle få ett snittkontrakt skrivet och hon skulle hjälpa mig med att plita ihop ett förlossningskontrakt med vissa punkter som måste följas.
Idag när jag träffar läkaren för att få mitt snittkontrakt så säger hon "ja jag kan ju skriva ett men det är inte säkert du kommer snittas i alla fall, ifall förlossningen verkar gå som den ska så behövs det ju inte" Och då tyckte jag att ja men även om själva förlossningen går bra så vill jag kunna slippa undan ifall jag skulle få panik, jag vill liksom inte ha fly-för-livet panik samtidigt som jag har förlossningsvärkar och folk ska hålla på att klämma och känna och titta. Då sa hon "ja men måste du föda barn så gör du ju det vare sig du vill eller inte, det går ju över så so what?" Eeeehm, ooookeeej tyckte jag och blev väldigt rädd och började redan nu få panik. Så jag börjar gråta och säga att jag vill nog inte ha något barn alls, jag vågar inte det. Så sa jag att om det ska vara på det viset så vill jag nog hellre ha ett planerat snitt i alla fall. Då säger läkaren "Ja det får vi väl se när du gått full tid, om du går över tiden så kan vi ju ordna det för i så fall är ju inte igångsättning aktuellt"

Jag är livrädd! Jag har panik! Jag har gråtit i flera timmar och till och från ångrar jag att jag ens blev gravid. Vad gör jag nu?