Så var dags igen...

Usch stackare, en del har väl mycket
otur tycker jag.
Har du nån aning om varför det blir så?
När jag fick mf så sa de att jag skulle ätit
folsyra både innan graviditeten och fram till v. 15 minst.
Kämpa på, det måste helt enkelt bli din tur nån gång.

Jag har ingen aning om vad det beror på. Börjar tro att jag är oförmögen att kunna få barn.

Jodå, jag har ätit Vitamineral för fertila kvinnor i 1,5 år nu. Och där ingår det den dos folsyra som ska behövas.

Tack för din omtanke.

Stackars dig citron69...har varit med om samma resa som dig..man konstaterade att mina tvillingar dött i v9...Det finns inga ord som kan trösta, men om du behöver någon att prata med så hör av dig! Stora tröstkramar!!! Tussi

Åh, vad ledsen jag blir när jag läser detta.

Vet inte vad jag ska säga........sänder en massa kramar.

Tack för era omtankar.

Skickar en goe kram........................

Skickar också massor av kramar!!

Massor av kramar från en som varit där...

*KRAM*

Kramar om...vet vad du går igenom. Jag fick mitt tredje mf/ma på raken nu i juni och undrar om jag vågar försöka igen. Känns så hopplöst emellanåt.
Skall betställa tid för utredning nu i höst när jag känner att jag orkar ta tag i det igen.
Sköt om varandra!!!

Stackare, skickar även jag massa tröstkramar!
Vet allt för väl vad du går igenom, hade själv ett MA i v8 nu i juni, mitt andra på drygt ett år.

KRAM

Stackars dig!!!!!! måste kännas fruktansvärt att veta att det funnits små liv som nu släckts......

Jag testade själv + 20/8. hade först starka känningar och ömm över bröst och mage. Nu är allt som bortblåst sedan några dagar. jag har VUL inbokat om 2 veckor, fram tills dess håller jag min glädje till att jag testat + och inget annat......

Kram på dig,
Sara

Tack för alla kramar. Känns bra att få höra om alla som haft liknande erfarenheter. Blir inte lika ensamt då.

Fick en släng av tänk om gynläkaren såg tvilling nr. 1 som dog sedan flera veckor tillbaka och inte det som levde för 2 veckor sen. Embryot var nu bara 6 mm. Måste ju ha skrumpnat ihop rejält med tanke på att det var 12 mm vid VUL 7+0 och sedan 6 mm vid VUL 9+0. Men har var specialist och vi sa att var två första gången vi var där. Det kan väl inte bli så fel. Mår fortfarande lite illa - speciellt på kvällarna. Och brösten ömmar lite på nätterna. Men det kan nog vara så innan man blivit skrapad. Att kroppen liksom försöker hålla kvar graviditeten så långt det går.

Hur snabbt får man en utredning? Är det någon som har erfarenhet av det? Vi har en tid hos min gynläkare 3 veckor efter skrapningen och jag hoppas dom sätter igång med en utredning så snart som möjligt efter det. Jag vill inte bli gravid innan den är klar.

Har tänkt mycket på hur det här med kropp och själ hänger ihop. Jag har ju verkligen inte mått bra det här året. Riktigt deprimerad med sömnsvårigheter och allt. Först nu under sommaren har jag börjat känna mig normal igen. Min kropp kanske helt enkelt varit för mycket ur balans med kronisk stress. Nu ska jag ta det lugnt och inte stressa med en ny graviditet. Gick in på Adoptionscentrums sajt för första gången idag. Har undvikit den länge och nästan blundat när vi åkt förbi deras kontor då och då (vi bor alldeles i närheten). Tror jag behöver få mycket ur mitt system. Kanske akupunktur kan vara nåt.