• sofieann

    Aurora på tisdag, livrädd!!

    Jag ska till auroramottagningen i Göteborg på tisdag, mitt första besök. Jag är sååå nervös för att de inte ska ta mig och min rädsla på allvar. Hur funkar det? Måste man gå runt på förlossningsavdelningen och så? Detta är andra barnet, så jag vet ju redan hur det ser ut, fast det kanske inte är därför man gör det.

    Jag har redan bestämt mig för att jag verkligen vill ha snitt. Ingen igångsättning, ingen snittlöfte om jag ångrar mig under förlossning, utan ett planerat snitt! Jag vet att jag kommer få kämpa, men är nu så nervös inför första mötet så jag mår illa. Tänk så tar dom så lätt på det så att jag inte ens får komma tillbaka?

    Är det någon som har några råd?!

  • Svar på tråden Aurora på tisdag, livrädd!!
  • Annkris

    Har inga svar, men känner som du. Ska också på första samtalet på tisdag (Uppsala). Precis so du har jag varit med om en barnafödsel tidigare. Vi kan väl berätta för varandra hur det gick på samtalet?

  • Missred

    nyfiken, hur gick det för er??

  • sofieann

    Nu har jag varit där. Det gick väl som förväntat, hon försökte övertala mig till igångsättning med bäckenbottenbedövning. Men med min historia kunde hon inte garantera att de hinner lägga den, så det kändes inte som något bra alternativ.
    Jag grät mig igenom hela samtalet så min sambo fick nästa ta över. Det var verkligen tur att jag hade honom med mig Efter ca en timme fick jag en tid för snittsamtal. Hon varnade mig dock att det skulle bli tufft, men vi får se. Jag får stå på mig och hoppas på det bästa.
    Hoppas det gick bra för dig Annkris!

  • red flower

    Hej.

    Jag är i precis samma situation som du. Jag väntar mitt andra barn och är i v. 30 idag. Jag har hela tiden gått hos Auroramottagningen här i Göteborg.

    För att göra en lång historia kort så kan jag väl säga att jag i början tyckte att samtalen inte gav mig något men det är först nu jag känner att jag behöver samtalen.

    Jag vet fortfarande inte hur jag vill föda. Jag gick från att vägra föda vaginalt till att faktiskt kunna tänka mig det. I början av graviditeten kan det vara så att man är mer hysterisk för att sedan lugna ner sig och acceptera fakta. Så var det i mitt fall. När jag tänker på förlossningen vilket jag gör flera gånger per dag så blir jag ledsen, orolig och livrädd. Vissa nätter kan jag inte sova och jag har ofta mardrömmar. Men samtalen har lärt mig hantera rädslan och alla katastroftankar.
    Jag är mest rädd för att föda fram ett stort barn igen och bli så dplig som jag blev efteråt. Det tog flera månader att återhämta sig.

    Som sagt, jag vet fortfarande inte hur jag ska göra men jag ger det lite mer tid. Vill inte skynda fram ett beslut.

  • red flower

    Vill bara tillägga att min son fyller 5 år i sommar. Jag har inte vågar mig på syskon innan pga förlossningen och graviditeten.

  • sofieann

    Jättebra att samtalen har funkat för dig! !

    Vi är nog som sagt i en liknande sits förutom att jag INTE tänker vika mig när det gäller snitt!
    Jag hade inte vågat bli gravid om det inte hade varit för att jag visste att man kan få kejsarsnitt. Jag visste att det var svårt, men jag ska kämpa för det. Jag tänker inte ens använda ordet kanske i mina samtal, för jag vet att jag verkligen vill ha snitt. Om det sen mot förmodan skulle vara så att jag vill föda vaginalt så kan man ju ändra sig ändra fram till förlossning. Har man däremot inte kämpat och fått snitt nekat kan man ju inte ångra sig

    Hoppas att det löser sig till det bästa för dig!

  • Annkris

    Ska berätta min historia också. För nio år sedan föddes min dotter och jag har pga förlossningen inte vågat mig på ett till barn förrän nu. Att jag vågat bli gravid nu beror på att jag först nu känt mig tillräckligt stark för att orka strida för ett snitt. Var på samtal på Aurora idag, där vi gick igenom journalen från min tidigare förlossning. Det var hemskt, grät mig igenom hela timmen. Morskan sa att hon märkte att jag var så övertygad, och att flera samtal var överflödiga. Jag fick tid för samtal hos läkare den 15/4. Hoppas jag lyckas övertyga honom.... Jag står fast i min övertygelse, jag vill inte gå igenom en vaginal förlossning igen!

  • red flower
    sofieann skrev 2009-03-31 19:05:19 följande:
    Jättebra att samtalen har funkat för dig! !Vi är nog som sagt i en liknande sits förutom att jag INTE tänker vika mig när det gäller snitt!Jag hade inte vågat bli gravid om det inte hade varit för att jag visste att man kan få kejsarsnitt. Jag visste att det var svårt, men jag ska kämpa för det. Jag tänker inte ens använda ordet kanske i mina samtal, för jag vet att jag verkligen vill ha snitt. Om det sen mot förmodan skulle vara så att jag vill föda vaginalt så kan man ju ändra sig ändra fram till förlossning. Har man däremot inte kämpat och fått snitt nekat kan man ju inte ångra sig Hoppas att det löser sig till det bästa för dig!
    Jag känner inte att jag har vikit mig bara för att jag kanske kan tänka mig att föda vaginalt. Jag gick dit för att få hjälp att bearbeta min rädsla inför förlossningen. Jag har helt enkelt börjat känna mer och mer att jag kanske vill göra bättre ifrån mig nästa gång jag föder barn men jag vet fortfarande inte helt säkert hur jag vill ha det. Jag är nästan lika rädd för snitt som för att föda vaginalt. Därför vet jag inte, jag vill helst inte föda alls.
  • Luttali

    hej tjejjer, hur går det för er???

    Idag fick jag kallelsen till aurora i GBG. Är gravid med mitt andra barn och har som ni andra inte heller vågat mig på en till bebbe pga den hemsak 1a förlossningen. jag kommer gå in till samtalet taggad inför strid för jag VÄGRAR bli övertalad av någon annan att föda.

    Vem har ni fått träffa där?  Har någon fått igenom sin önskan om snitt?


  • Annkris

    Jag fick snittet beviljat idag!! Efter ett besök på Aurora och samtal med läkare idag. För mig var det inga svårigheter alls. Jag kände verkligen att de lyssnade på mina önskemål.

  • sofieann

    Gud vad skönt för dig!! Det måste äntligen kännas bra att vara gravid va? Jag har fortfarande 2 veckor kvar till mitt samtal...
    Hur gick samtalet då? Var det ungefär som aurorasamtalet? Eller var det mer "tekniskt"? Jag är sååå nervös, jag har fått en kvinnlig läkare jag ska prata med. Vet inte om det betyder att det blir lättare eller svårare
    Grattis i alla fall!!!

  • Annkris

    Det känns väldigt bra nu. Trodde nästan att samtalet idag var ett skämt... Läkaren frågade mig hur jag kände det, och jag svarade som det var att jag inte kan tänka mig en vaginal förlossning. Då tog han mina händer och sa "Det är klart att du ska få snitt". Därefter kollade han i sin almanacka och frågade min om det gick bra den 1/6. Jag stammade fram ett "ja", och han ringde kirurgen oh bokade ett snitt. Det hela var över på 10 minuter. Det låter för bra för att vara sant, men det ÄR sant, jag lovar.

  • Luttali

    hej hej,

    jag fick en tid till aurora den 25 maj.. Kommer vara i ca vecka 30 då.  Känns sent. jag hinner gå och oroa mig bra länge för detta med hur bebben ska ut.

    Kram


Svar på tråden Aurora på tisdag, livrädd!!