Föräldragrupp för adoptivföräldrar?

vi med biologiska barn går inte till bvc mer än max en gång i månaden. Vill man gå oftare är det bara att säga till.. eller mindre.

Vi som kom hem med en 10 månaders gick bara på de ordinarie BVC-mötena förutom ett inledande hembesök, och de är ju inte så täta för lite äldre barn. Vår BVC-sköterska sa att det bara var att ringa om vi ville komma oftare, men det kände vi inget behov av.

Vi frågade om föräldragrupp för adopterade, men de hade de bara haft någon gång när de slumpat sig att det anlände flera adoptivbarn ungefär samtidigt. Vänner som kom hem med en fyramånaders hoppade in i en existerande föräldragrupp och det passade bra för dem eftersom barnen där var ungefär jämnåriga.

Sist min man var på BVC frågade faktiskt sköterskan om han hade tyckt det varit bra om vi hade haft ett eget besöksschema, anpassat just för oss och vårt barn. Även om vi inte haft något behov av det är det något jag tycker man ska erbjuda varje adoptivbarn. Speciellt med äldre barn kan det ju gå väldigt långt mellan BVC-besöken och det är inte alltid man känner att det har hänt något så speciellt att man vill ringa för ett extra besök..

Hej,
Jag blev också förvånad hur lite BVC var intresserat av att se att "det går bra" när vi adopterade. Jag tänker att BVC även är lite av en kontrollenhet för det som man själv kanske inte tänker på eller inte vill se. Nu är hon ett lillasyskon så jag tänkte att det berodde på det. Med storasyster som är biologisk gick jag många gånger och var med i föräldragrupper och informationer om allt möjligt. Sedan vi kom hem för 8 månader sedan så har vi bara varit en gång på BVC. En föräldragrupp för adopterade har vi via öppna förskolan men inte i närheten så uppstyrt som de för biologiska barnen. Man borde väl kunna hänga på en "vanlig grupp" för tex promenader och sällskap att diskutera föräldraskap.

Kanske ska lägga till att vår tjej var stor, 2,5 år när hon kom hem. Men det är ju ändå ett nytt barn för föräldarna. Jag tycker ett individuellt schema för alla nyanlända barn skulle varit bra.

Vi bor i en mindre stad och nästa vecka ska vi träffa vår adoptiv bvc grupp för första gången. Tror att vi ska vara tre familjer. Sen ska vi vara med i en större bvc grupp när vi tex ska prata med tandvården. Ska bli riktigt kul.

Jag har erfarenhet av både och. Vår bio-son ville de träffa extra ofta, en gång i veckan första tiden och sedan varannan vecka ett tag, men han är för tidigt född och låg på neonatal sina första två veckor, så det var ju lite speciellt. Men även de andra barnen i vår föräldragrupp var på BVC _minst_ en gång i månaden i början. Att jämföra med vår adopterade dotter som var där en gång som ganska nyanländ (vid 15 månaders ålder), vid 18-månaderskontrollen och sedan var det inget mer på schemat förrän fyraårskontrollen. Numera ingår även treårskontroll på vårt BVC, men det är ganska nytt.

För oss var dottern första barnet. Hon började inte dagis förrän hon var drygt 2,5 år. Det fanns därför inget att jämföra med. Och även om det hade funnits så är ju inte utvecklingen nödvändigtvis densamma för ett barn som skyfflats runt mellan olika barnhemsavdelningar och sjukhus under sitt första år, jämfört med barn som lever med sina biologiska föräldrar. Alltså tycker jag att det borde vara i stort sett lika täta kallelser till BVC för nykomna adopterade barn som för nyfödda bio-barn. Det är inte alldeles lätt att själv avgöra vad som är "normala avvikelser" och vad som bör kollas upp. Förhoppningsvis har man ett BVC som har lite erfarenhet av adopterade barn och kan hjälpa till med det. Sedan kan man ju själv välja hur ofta man faktiskt går dit. Den som just kommit hem med sitt tredje a-barn har kanske inte samma behov som den som fått första barnet.

Lill G skrev 2009-03-27 09:32:44 följande:

I vår kommun anordnas föräldragrupper för adoptivfamiljer. Jag tyckte att det var jättebra. Faktum är att den var bättre organiserad och gav mer information än gruppen vi var med i med vår bio-son, men det berodde nog mest på vem som höll i den. En del av av det som gjordes var ungefär samma som för bio-föräldrar, men anpassat så att det handlade om lite större barn. Annat var helt inriktat på adoptivfamiljer, t ex besök av en barnpsykolog som jobbar mycket med adoptivfamiljer. Den gången fick vi lite tips om när man bör söka hjälp och hur man går tillväga. En annan gång fick vi träffa en person från socialförvaltningen, som pratade om hur man kan tänka kring ansökan om. och mottagande av, syskon till det barn man har. Också väldigt "matnyttigt". Dock förtar inte en sådan grupp behovet av att komma individuellt och få lite koll på just det egna barnets utveckling.

Vi får oxå komma oftare vid nyföddhetsperioden och just vid sitt första barn tycker jag det är bra att det är tätt mellan besöken om man vill. Allt är ju nytt och så är det ju med adoptivbarnen med :) Jag gick varann vecka med första barnet oxå för han var prematur och det var skönt med stödet man fick när man var ny förälder med andra och tredje barnet valde jag själv att inte gå ner så ofta då de följde sina kurvor och jag själv var tryggare i min roll.
Jag är barnsjuksköterska och även om jag kan barn så är det en STOR skillnad mot att vårda andras barn än att själv ta hand om sina egna när de är dåliga :) Då är det som all sans och förnuft rinner ur skallen på en. *S*

Det finns en ny handbok för BVC för adoptivbarn sedan ett halvår tillbaka ca som tar upp allt detta att a-barn behöver komma lika ofta som bio-barn i början, speciellt till nyblivna föräldrar. Det är ju lika viktigt att prata om föräldrarollen, hur förhållandet ändras mm förutom hur det är att ta hand om ett litet barn.

Socialstyrelsen har givit ut handboken ("BVC-översköterskan" i vår stad har varit med och skrivit tillsammans med en som höll i vår föräldrautbildning för blivande a-föräldrar) och har även haft utbildningar nu under våren. Så förhoppningsvis blir det väl bättre.

Vi har även en special-föräldragrupp som vi kommer att gå med i när vi får barn. De har specialgrupper för tvillingföräldrar, extremt förtidigt födda samt adoptivföräldrar i vår kommun. Jag kommer även att se till att välja en bvc som har erfarenheter av a-barn sedan när det väl blir dags. (I Skåne infördes valfrihetsmodell för bvc vid årsskiftet så man får gå vart man vill)

Be era bvc-ssk att kolla på growingpeople.se!

Där finns handboken som "längtande mamma" skriver om. Jag har tyvärr inte läst det själv, det är bara yrkesverksamma som kan få fram det, men enligt vad jag hört så ska det stå nåt om tätare besök i början oavsett barnets ålder.

...och handboken avser nog bara de enskilda besöken, inte föräldragruppen.

Längtande mamma skrev 2009-03-27 13:45:10 följande:

Jag vet inte om det är en dum fråga kanske, men hur får man reda på vilka BVC som har erfarenhet av adopterade barn då?

Jag tänkte ringa runt, alternativt fråga BHV-enheten där vi bor (är själv inom vården så jag har liksom lite bakvägar att ta)

Det finns verkligen massor att hämta på growingpeople.se! Det är ett jättebra tips till alla man träffar inom BVC mm med anledning av sitt adoptivbarn. Där står bland annat om barnhälsovård efter ankomsten, smittorisk, hur adoptionsprocessen går till, föräldrastöd i grupp, mat och näring för adoptivbarn, ett anpassat basprogram fpå BVC för adoptivbarn, sk "hälsoövervakning", som läggs upp ungefär som för andra nyblivna föräldrar men de rekommenderar även ett besök INNAN resan till barnet för att bland annat gå igenom hur man tar hand om ett litet barn på resan samt vad ett reseapotek bör innehålla. Det anpassade basprogrammet är minst ett besök i månaden de första 6 månaderna efter hemkomsten och sedan går man in i det vanliga programmet, men de trycker framför allt på att det ska individualiseras efter varje familjs/barns behov.

Sen finns även en del om anknytning, utveckling och inskolning mm. T ex vad man ska tänka på vid kroppsundersökning, dålig tillväxt, för tidig pubertet, mm.

Sidan rekommenderas varmt till dem som kommer åt den!

Tack för bra svar!

Vi ska dit för vaccination nästa vecka, jag ska ta upp sidan för vårdpersonal på growingpeople. se med sköterskan då på nåt fint sätt och även se om vi kanske kan bilda nån föräldragrupp under våren.

Ska bli intressant att se vad vi får för gensvar!

Vår son var 2,5 när vi kom hem. Vi fick komma efter varje 2 veckor till bvc för att ta vikt o längd och prata om hur allt funkar med vår nya lilla familj. Tyvärr så finns det inga andra i vårt område som har adopterat nyligen så det blev ingen "mammagrupp" för oss
Efter ett tag minskade vi tidintervallen själva till att gå efter varje 2 månader för att mäta och ta vikten.Det fick vi helt bestämma själva, vår Bvc sköterska hade gått en utbildning om adopterade barn och förklarade att hon lärt sig att oavsett ålder på vår prins så är han som nyfödd för oss och vi är en ny familj precis som de som får biobarn.

chiara skrev "Tyvärr så finns det inga andra i vårt område som har adopterat nyligen så det blev ingen "mammagrupp" för oss "

Men, då borde de ju kunna slå ihop familjer från flera områden! Jag fick namn och telnr av mitt bvc och anmälde oss till någon ansvarig på BHV. Här där jag bor var vi familjer från tre olika kommuner som hamnade i samma grupp. Några fick åka en liten bit och några hade varit hemma redan i ett halvår eller mer när gruppen startade men så kan det bli när underlaget inte är större. Det är iaf bättre än inget.

Ditt områdes-bvc ingår ju i ett större område och det måste finnas någon ansvarig högre upp som kan ta emot anmälningar. Om du påtalar behovet så kan ni nog få till en förändring.

Bara ett förslag .. Man kan ju dra igång en egen föräldragrupp. Bvc behöver ju inte dra igång det. Jag är med i en som vi föräldrar själva startat då jag har ngr barn och jag bara blev injuden till f.grupp för första barnet. Andra och tredje barnen drog vi igång själva med föräldrar som oxå hade samma åldrdrar på barnen :)
Bara ett tips!

Vitsen med att vara med i en föräldragrupp är ju att man ska lära sig något av de som vet mer förutom att träffa andra i samma situation. BHV-enheten (barnhälsovårdsenheten = den som står bakom och har tillsynsansvaret för bvc-enheterna i ett större område) bör ju ha intresse av att tillgodose behovet av föräldragrupper för adoptivfamiljer.

Annars finns ju möjligheten att dra igång något själv som alfrida sa. Om man träffas regelbundet och har ett program eller liknande så kan man ju till och med starta en studiecirkel och få bidrag från kommunen som man sen kan använda till att bjuda in folk med olika specialintressen/utbildningar mm.

Glöm inte att ställa krav på kommunen som enligt lag också har uppföljningsansvar för hemkomna adoptivbarn. De når ALLA nya adoptivfamiljer (vilket inte är säkert att bvc gör, eftersom det är en frivillig verksamhet). Kommunerna kan också genom samarbete med närliggande hjälpa till att bilda nätverk/föräldragrupper för adoptivfamiljer i ett större geografiskt område (för att bredda underlaget).