Rädd – för smärta men mest för att tvingas visa sig så naken

Du får en vit "rock" som är helknäppt o slutar nedanför knäna. Du visar inget förrän vid själva utdrivningen. När du väl får värkar o allt e igång så tro mig: du kommer inte bry dig vem som ser dig, för du är så upptagen och koncentrerad på allt det andra. Jag gillar inte heller cellprov, o vill inte heller visa min kropp.
Jag fick göra ett akut snitt, så jag födde aldrig vaginalt. Men VET att jag inte hade brytt mig. Satt med värkar i 23 timmar innan det blev snitt, och hade rocken på mig hela tiden. Så du behöver inte visa ngt. Du springer liksom inte runt naken hela tiden på bb

jag kände exakt som du att mot smärtan finns bedövning. men när jag väl var inne på förlossningen så hade jag ju rock på mig. men de åkte snabbt av och jag var naken... vet inte varför men då kändes det bättre att vara det. OCH jag både bajsade och kissade i en spann i rummet och där fanns 2 barnmorskor och min man! det med bajs är mycket jobbigt för mig och jag bajsar ingen annanstans en hemma i vanliga fall och helst när inte någon är hemma. så kan inte förstå hur jag lyckades med det. jag var helt enkelt en annan människa då....=) det ordnar sig!

Min förlossning startade med vattenavgång så jag hade under de 22 timmar värkarna pågick (innan det blev akutsnitt) trosor och binda på mig hela tiden. Och som tosalisa sa en lång vit rock. Det var enbart de få ggr skulle kolla hur öppen jag var som jag tog av trosorna. och då låg jag inte i nån gynställning med benen åt alla håll. Det räckte att ligga på rygg, men knäna uppdragna. men som sagt, man bryr sig inte när man väl ligger där.

Håller helt med ovanstående skrivare!

När det väl blir dags så kommer du ha helt annat att fundera på än att du skulle vara naken inför andra. Både du och de fokuserar så på barnet och det som händer och det kommer inte finnas utrymme för "nakenhetskänslor". Och dessutom får du ha så mycket kläder du vill på dig fram till det är exakt dags för bebisen att komma ut och då kan du fortfarande ändå ha på dig den vita rocken...

Sen OM det nu skulle vara så att du trots allt känner obehag så lovar jag att det kommer att vara förlåtet och glömt när du väl håller ditt underbara lilla knyte i famnen!!

Försök att inte oroa dig så mycket på förhand. Lättare sagt än gjort
Hade oxå en rock på mig och under hela öppningsskedet och sen då krystvärkarna kom i gång så blir man så fokuserad så man bryr sig inte.
Hade ångest över att bajsa på mig och jag kände vissa gånger då jag krystade att det kom lite bajs oxå, men barnmorskan hade hela tiden varma våta lappar mot underlivet och torkade bort det som kom... efter en stund så glömde jag bort det oxå

Hade oxå tänkt att min sambo inte skulle se mig mellan benen, men då BM frågade om han ville se huvudet så kände jag bara att det var helt ok, hade själv gärna sett

Allt blir så annorlunda då man väl ligger där och föder, det går säkert bra ska du se ! Lycka till!

Hej!
Tack för fina smarta svar. Det var nog precis vad jag behövde höra... Nu ska jag fokusera på det roliga ? på att barnet är på väg

Jag håller med om att nakenheten är bland det sista man tänker på när man föder barn men om jag var du skulle jag ändå skriva en rad om det i mitt förlossningsbrev. På så sätt kan ju personalen ta hänsyn till din rädsla så långt det nu går.

Jag kände precis som du. Hade sån ångest över att jag skulle behöva ligga helt naken.
Jag hade tillochmed lite svårt att visa mig helt naken för min sambo.
Så jag mådde rätt dåligt över det innan.
Jag har gått igenom rätt mycket tidigare i mitt liv osm gjort att jag känner såhär.
Innan förlossningen har jag bara pinat mig igenom en gynundersökning. Och det var den dom gjorde på inskrivningen för att kolla hur långt jag var gången.
Så jag tyckte verkligen att sånt var extremt jobbigt.

Men under förlossningen släppte precis allt. Jag brydde mig inte ett dugg.
Dom är otroligt proffsiga. Och frågade alltid om det kändes ok iom att jag sagt att jag var lite obekväm med situationen. Men jag svarade bara att dom fick gräva och titta och känna precis hur mycket dom ville. Bara ungen kom ut snart =)

Och efter förlossningen knallade jag omkring naken in i duschen. Efter duschen när trosor och rock skulle på så ställde jag mig bara på en handduk och bad barnmorskan hjälpa mig att dra upp trosorna =)

Så som så många andra sagt, jag tror du släpper alla sånna tankar när du väl ligger där.

Lycka till.

Det du kan göra är att skriva detta i ditt förlossningsbrev. ALLA bm jag har träffat är mkt snälla, medgörliga. Och du är säkert inte den första. Men som jag skrivit till dig innan, så kan jag nästan LOVA att du glömmer alla såna tankar när du väl är igång.

Innan utdrivningen så görs ju vaginala undersökningar men då känner de ju bara och tittar egentligen inte mellan benen. Under utdrivningen tror jag som andra skrivit att du inte tänker på detta. Man är ju väldigt utlämnad i den där situationen men jag tror absolut att du klarar det. Skriv om dina funderingar så kan personalen underlätta för dig.