Så kluven till att styvdottern ska vara hemma med mig och bebis

Är det inte så att du har dåligt samvete för att du känner så här - och styvdotter är inte din biologiska dotter....men du kanske hade känt på xakt samma vis om det var ddin bio-dotter...

Och vad hade du gjort då- jo, troligtvis samma...så tycker att du ska säga som det är, du kanske är piggare och orkar mer om bara några månader...då kan ju styvdottern få va hemma med dej....

Familjen KALOW....min alles egen..

Hon kan väl vara på fritids men kanske lite kortare tid till att börja med? Kanske kan hon slippa fritids helt när bebisen är lite större och sover bättre på natten. Eller som du säger att hon har en dag i veckan som hon kan komma hem direkt efter skolan till att börja med.

Jag tror nog att en tioåring förstår om du förklarar att du behöver vila och att ni kanske kan vänta lite innan hon slutar på fritids.

När min bonusdotter bodde hos oss och jag var mammaledig med mina pojkar så hämtade jag henne en dag i veckan direkt efter skolan. Det fungerade bra för henne och hon tyckte ju inte att det var så jätteroligt att bara vara hemma hos mig när alla kompisarna var på fritids.

lovemyboys skrev 2009-01-22 15:33:17 följande:

Tycker mycket väl att ni kan mjukstarta med några dagar i veckan och sedan öka allteftersom du känner att du orkar.

Det har säkert din sambo förståelse för.

Älskar min 10 åriga styvdotter över allt annat och hon är väldens goaste tjej men ångrar sååå att jag inte sa ifrån i början att vi skulle få ett par veckor för oss själva först med endast några kortare besök av henne inbokade! Hon är som sagt super go men hon tyckte ju att det var så himla roligt att få vara med och ta hand om sin nya lilla syster vilket jag till 100 % förstår men kände att jag som nybliven mamma skulle ha velat fått landa lite och fått lära känna mitt barn lite själv först och framför allt fått passa på att vila när hon sov..
Så mitt råd är följ ditt hjärta känner du att du vill ha lite tid för er själva först så försök att förklara det för tjejens pappa och be honom förklara saken på ett bra sätt för din styvdotter. Det handlar inte om att stänga dem ute utan att som jag skrev få landa lite i sin nya mammaroll..

Min man OCH hans ex hade full förståelse för att jag inte riktigt pallade med 10-åringen hemma. Som sagt, de klarar sig ofta själva, men ändå.
Ta det i din takt, vänj dig vid att ha blivit mamma först, och så ta någon eller några dag i veckan till att börja med och känn efter hur det funkar. Kan ju vara så att 10-åringen tycker det är pisstråkigt att dra hemma med "paket" till bebis och dig, och hellre vill vara på fritids när det väl kommer till kritan.

Har fuull förståelse för att man kan behöva egen tid när man fått en liten, det tar tid att lära "känna" varandra liksom.
Samtidigt undrar jag...mina barn som är i ung samma ålder går i skolan till ca 13.30-14.00 varje dag...då har du ju ganska många timmar själv med den lilla iaf.
Mjukstarta annars...låt henne gå hem en gång i v direkt från skolan...hon kanske upptäcker att det är roligare på fritids med alla kompisarna?!

Tycker inte det avgörande är om de klarar sig själva eller inte. Jag skulle inte tyckt det var roligare med ett 18-årigt styvbarn som gick hemma med mig om dagarna när jag var mammaledig faktiskt. Man är ändå nära inpå varandra och ska vara tillgänglig och så, så det är ett ansvar i allafall.

Jag förstår och vet att det är känsligt när det kommer till frågor om styvbarn, men du har fått bra svar här i tråden tycker jag. Och klarat dig från påhopp vilket är mindre vanligt.

Men jag skulle faktiskt säga som det är om jag var du. Att det känns jobbigt, och att det kanske är för alla bästa i slutänden om du kan vara hemma själv ett tag till, och sedan när amning och allt funkar så kan din styvdotter komma hem tidigare någon/några dagar i veckan om du känner dig bekväm med det.

Det värsta du kan göra är, tror jag, att inte våga säga det du känner och sen blir det för stor stress på dig istället. Att du får finna dig i att hon kommer hem tidigt varje dag fast du känner att det är jobbigt, och sen kanske du börjar tycka det är riktigt jobbigt... Förstår du? Det är ju bättre att ta lite lugnt i början och komma in i saker och ting, och sen låta henne vara hemma lite mer undan för undan!

Tycker inte det avgörande är om de klarar sig själva eller inte. Jag skulle inte tyckt det var roligare med ett 18-årigt styvbarn som gick hemma med mig om dagarna när jag var mammaledig faktiskt. Man är ändå nära inpå varandra och ska vara tillgänglig och så, så det är ett ansvar i allafall.

Jag förstår och vet att det är känsligt när det kommer till frågor om styvbarn, men du har fått bra svar här i tråden tycker jag. Och klarat dig från påhopp vilket är mindre vanligt.

Men jag skulle faktiskt säga som det är om jag var du. Att det känns jobbigt, och att det kanske är för alla bästa i slutänden om du kan vara hemma själv ett tag till, och sedan när amning och allt funkar så kan din styvdotter komma hem tidigare någon/några dagar i veckan om du känner dig bekväm med det.

Det värsta du kan göra är, tror jag, att inte våga säga det du känner och sen blir det för stor stress på dig istället. Att du får finna dig i att hon kommer hem tidigt varje dag fast du känner att det är jobbigt, och sen kanske du börjar tycka det är riktigt jobbigt... Förstår du? Det är ju bättre att ta lite lugnt i början och komma in i saker och ting, och sen låta henne vara hemma lite mer undan för undan!

Var ärlig då du pratar med din man och se om ni inte kan vänta lite och se om situationen med amningen och sådant blir bättre med tiden och kanske då kan din styvdotter vara hemma först nån dag i veckan. Och går det bra så kan hon ju vara hemma mera eller så ser styvdottern att hon har roligare på fritis och gärna stannar där efter skolan...