Att hantera vardagen....

Vet lillasyster om era problem?

Vad fint sagt av din kille -att ni är två :)

Har inga tröstande ord att ge dig. Vill bara hålla med om att livet är orättvist och det är okej att bli arg, ledsen och bitter ibland.

usch vad osmidigt gjort! men det är väl för att de inte förstår vilken tortyr det är att vara barnlös... tyvärr om jag nånsin får barn kommer jag aldrig göra något liknande, har en bror i samma situation som jag...
min livlina är att alltid försöka planera nästa steg, nu har jag visserligen inte kommit så långt än (bara ivf 1) men jag vet att vi ska göra 7 försök om det behövs, sen adoptera, vi ska ställa oss i kö redan om första misslyckas, sen om vi inte lyckats på 3 försök så ska jag kräva ytterligare utredning t.ex. immunförsvar, endometrios, kräva titthålsoperation både inne och utanför livmodern etc etc sen tänker jag kräva att få pröva olika sorter att spruta med, har hört så mycket bra om menopur t.ex... sen vet jag inte, men jag kommer nog på nått mer! *kram*

himmelsflickan. OM hon vet? Åh ja. Hon känner till allt. Hon är bara så tankspridd och tänker inte riktigt. Typiskt henne! Hon är ju förstås jätteglad över sin graviditet. Och jag också men också med blandade känslor. Mina föräldrar var lite dämpade vid nyheten. De har ju trott att storasyster skulle vara först och de tycker jag klart synd om oss samtidigt som de vill glädjas åt sin andra dotter.

Jag förstår precis hur du känner. Vi ska antagligen börja med ivf snart. Har försökt i 2 1/2 år nu. Det känns som alla i ens närhet får barn hit och dit. Jag tänker ofta på att vi kanske aldrig kommer bli mamma och pappa...

Men jäkla syster. Kan hon inte tänka lite? Min syster är 8 år yngre än jag och hon pratar jämt om att det börjar bli bråttom att skaffa barn. Jävla snorunge.

Min livlina har också varit (är) att planera nästa steg. Det vi gör just nu är att pausa från IVF och försöka naturligt. Innan har vi försökt att tajma in ägglossningen men min cykel tycks bara förskjutas så det är mycket svårt att veta när man ska börja testa. 27-33 dagar...Så nu kör vi hela cykelperioder istället.
Min kille är inte alls mogen för adoption, tyvärr. Det spelar ingen roll att det tar ett par år och att jag säger att det hade varit trevligt med både och. Hur fungerar det med ytterligare utredning som immunförsvar och endometrios?? Vem kan man kräva det av? Titthållsoperation? Är det inte en standardgrej man gör innan en ivf-behandling? Fri passage till äggledarna? Eller?

hej Vitsippa75
..min syrra e likadan :( hon fick sin förste 08! & hon vet om att jag & min sambo försökt i 2 1/2 år!!( vi har gjort utredning etc) Har sagt till henne att jag ej vill prata om mitt problem! Men att jag gladeligen pratar om henne & hennes son (världens finaste kille).
Men hon fattar inte ...har nu i över 2 år stått ut m alla hennes "råd" & komentarer!!! jobbigt m folk som ej fattar vad man går igenom :(

nog om mig ;) Hoppas att ni lyckas & en stor kram till alla som kämpar vidare !!!!!