Är gravid i v 33, och undrar om det skulle vara kritiskt om min bebis skulle vilja komma ut nu? Är sjukskriven pga en massa sd (inte onda) och påverkad livmodertapp sedan vd 28 då jag var inlagd med Bricanyl (som nu är utsatt) och sprutor för bebbens lungmognad. Har frågat på sjukhuset, men fick oftast svaret "varje dag som barnet vill stanna i magen är bra"...så jag tänkte kanske ni har lite svar åt mig istället?
Kritiskt är det väl inte. Jag är i v. 32, och fick höra häromdagen av en läkare att de inte stoppas förlossningen om den sätter igång nu. Däremot kommer ju bebisen i så fall att behöva lite hjälp att hålla värmen de fösra veckorna. Men lungorna skulle vara tillräckligt färsiga, menade han.
min kompis tvillingar kom ut i v33+3 tror jag.. eller nått liknande.. gick väldigt bra dem fick ligga på värmedyna o sola lite o så och fick sondmat annars mådde dem bra. tror dem fick ligga inne 2 veckor men sen fick dem komma hem.
hon heter babywish här på familjeliv om du vill läsa lite om förlossningen o sånt. hur det gick..
De flesta barn som födds i v 33 mår bra. De behöver bara lite värme, solning och sondmat.
Ett par veckor på neonatalen och sen är det som vilken bebis som helst.
Mitt vatten gick när jag var i v 33+2 och de ville inte stoppa upp förlossningen eftersom jag var så långt gången. Fick kortison för lungmognaden och när bebisen kom tre dar senare så mådde hon bra. Trött, men fullt frisk. Stannade på neo i två veckor och hade hemsjukvård lika länge.
Fick min son v32+4 och han mådde utmärkt. Jag låg 9 dagar på förlossningen och var öppen 8 cm. De kunde stoppa det så många dagar men till slut ville han komma ut. De sa också till mig att varje dag i magen är bra och det är väl klart för en graviditet "ska" vara 40 veckor - det finns väl en anledning till det. ALLA barn utvecklas olika. Vår kille var stört på neonatalen. Man vill gärna att barnet ska passera v32 för då mognar lungorna. Du behöver absolut inte oroa dig!
lycka till!
fick min kille i v. 33+3 låg inne på neo i 10 dagar, han behövde hjälp att hålla värmen i 3 dygn, solade 5 omgångar tror jag och hade sond. Han låg på övervakning i 2 dygn, sen i tillväxtsal i 2 dygn, sen på samvården (då får man ha honom hos sig i eget rum, super mysigt) pga strulig amning så hade vi hemsjukvård rätt länge (1 mån) men efter det inga problem. Nu är han en hel vild 2 åring som just nu gick ut för att leka med pappa =)
Jag fick mina tvillingtjejer i v.32+1 med planerat snitt. De är sk monomniotiska tvillingar utan skiljevägg vilket således innebär en högriskgraviditet (då de bl a kan trassla in sig i varandras navelsträngar) och då plockar de alltid ut dem i v.32 då de anses "så mogna som möjligt". Alla organ är färdigutvecklade då förutom lungorna som jag fick 2 kortisonsprutor en vecka innan för så att de skulle mogna ordentligt och ej "säcka ihop". Så det stämmer att efter v.32 så tas de ut om det skulle visa sig "vara något" då det är väldigt stor chans att de klarar sig fullvärdigt ute i livet fr o m då. Fast det är alltid bäst i mammas mage. "Finns ingen bättre kuvös" sa alltid mina läkare :c)
Tjejerna fick ligga 4 veckor på neo. Endast för tillväxt då de var små då de kom (1808g fresp 1985g, vilket är ganska stort iofs i jämförelse för deras vecka) men inga direkta ytterligare komplikationer. Lite kuvös, cpap, syrgas och värmebädd oxå sen hemsjukvård i 4 veckor då de kom hem och vägde och mätte tjejerna 2 ggr i veckan, sen stod vi på egna ben. Och idag är de "bastanta" tjejer på 5 månader som lever livets glada dagar :c)
Det går säkert bra! Lycka till och berätta gärna sen hur det går/gått!
våran tjej kom i vecka 30+6. Var dessutom tillväxthämmad ca 40%. Hon låg i kuvös en vecka, sen på värmesäng i en vecka. Har inte haft problem med infektioner eller nåt, hade CPAP 1 dygn, behövde aldrig sola. Dock hade hon sond i ca 5 veckor, men sen lärde hon sig amma.
Enl den barnläkaren vi hade så klara sig barn födda i v 30 väldigt bra, om det är något så kan det vara lite oroligt första dygnet. Sen är de ju känsliga för infektioner, precis som alla nyfödda!
Så, svar på din fråga, nej, skulle inte vara någon fara för ditt barn med största sannolikhet!
Vill inte skrämma dig men det kan bli problem...
Har precis fött min dotter i vecka 32+5. Hon ville ut första gången 26+5 och fick då sina kortisonsprutor för lungmognad.
Jag hade UVI som orsakade troligen att hon föddes förtidigt det jag inte fick veta innan det var förlossningsdag var att det var just GBS jag hade haft och behandlats för..
Detta finns tydligen kvar trotts man är behandlad då detta inte är en farligt för mamman och man mår inte dåligt av det men är farligt för barnet..
Min dotter syresatte sig jätte bra till en början och behövde bara cpap.. Men 3 timmar efter födsel blev hon sämre och sämre.. Efter några timmar blev vi vidare skickade till Östra i Göteborg (som är specialiserade i Västra Götaland på prematurafödslar)..
Här ligger hon nu med respirator och får även extra kväve.. Plus massa mediciner.
Pga infektionen hon fått pga jag hade vattenavgång och inte fick anitbiotika med en gång på förlossningen hann hon bli smittad och det kan vara en anledning att hennes lungor inte är helt friska, men kan vara att de bara inte är helt mogna heller de vet inte riktigt då dottern fått medicin mot infektionen med en gång nästa och redan var behandlad när de här skickade för odling..
Men vilket fall som helst så var första dygnet mycket kritiskt för henne. Andra dygnet började hon må bättre och varit stabil. tredje dygnet kommer hon troligen bli bättre på också om lungorna är bara omogna, annars kan de inte riktigt veta.. men hitills har hon mått bättre iaf..
Hon mår ganska bra nu men är fortfarande kritiskt. Hon kommer få vara kvar här för intensivvård fram till hon klarar sig utan respirator och klarar sig med cpap igen då får hon flytta tillbaka till det sjukhus vi tillhör!
Jag fick hela tiden höra att allt kommer bli jätte bra bara jag passerat 32+0 och då stoppar de mig inte.. Fick höra att hon bara kommer behöva cpap och kuvös några dagar efter födsel sen kommer hon må bra... typ så sa läkarna iaf...
Var inte alls beredd på att hon kunde bli jätte sjuk och inte klara syre sätta sig, en lunga inte vill fungera, hon får lågt blodtryck osv... Men just detta hände!
Tyvärr finns inga garantier att barnet mår bra bara för man passerar en viss gräns.. väldigt individuellt.. Så vila och gör allt för att bebisen skall stanna där ett par dagar till som du kan för de är väldigt viktiga!
Kan tillägga att hon var ganska stor för sin ålder. 48 cm lång och vägde 2280 gram... och moderkakan var stor och fin och tjock navelsträng så hon var verkligen inte tillväxthämmad eller dylikt...
Vet flera som fött i vecka 34 och 36 som fått barn som inte syresatt sig bra och fått andra komplikationer... trotts de inte borde det då de är så "stora" men de tyvärr gjort det...
Men sen finns de dem som fött i vecka 27-28 och fått barn som bara behövt vård någon vecka och sen varit starka nog att åka hem typ... så väldigt individuellt måste jag säga!
Så var förberedd på det värsta även om risken är liten!
det ar sa klart individuellt som de ovan skrivit, en kompis har en flicka fodd i v 33, nu 2 ar gammal & hon har mer eller mindre kommit ikapp sina jamnariga. klart att det var jobbigt for foraldrarna & en tuff forsta tid men inga bestaende men pga just det.