Behöver råd ang fysiska problem efter förlossning.

puff

usch det låter riktigt otäckt! Du kan inte få träffa någon läkare och diskutera symptomen?

Jag träffade en läkare 2 månader efter som gjorde ett ul och sa jo du tömmer blåsan och så sa han att det skulle försvinna, annars kunde jag söka igen. Blev lite besviken eftersom jag inte var där för att jag inte kunde kissa utan för att jag inte kände när jag var kissenödig. Till slut kände jag mig öm över magen och sedan så fick jag ju lära mig att gå och kissa regelbundet.
men nu har jag iaf fått den känslan tillbaka.

Verkligen ingen annan som varit med om skada efter förlossningen??

Eller har funderingar på snitt?

Vad jobbigt. Tycker att du skall prata med en annan läkare som lyssnar på dig. Prata även BM om detta, om vad hon tror. På förlossningen har dom ju oxå erfarenhet utav detta och kan ge dig råd.

Jag kan inte hjälpa dig, däremot kan jag trösta dig med att det är ganska vanligt i Sverige. Enligt Tove Karlssons bok "Att föda som en man" så drabbas 4% av alla föderskor av sfinkterruptur, och av de får hälften någon form av bestående men. Så 2% av alla förlossningar ger bestående men. Ganska skrämmande. Särskilt som det verkar vara mycket vanligare i Sverige än i andra länder.

Fnurra: Men fy! skrämmande! Nu blev jag orolig inför eventuella syskon...

Discosmurfen: Men nu har ju inte dina problem försvunnit så då borde du få en ny utredning. Förstår verkligen att du funderar på snitt.

Hej! Jag fick en sfinkteruptur grad 4 (även tarmen och slidan gick sönder). Jag har inga bestående men av det, men vågar inte föda vaginalt igen. Läkaren som sydde rekommenderade planerat snitt vid nästa graviditet och tyckte att jag skulle vara glad för att det gått så bra den här gången, det är stor chans att jag får bestående men vid en ny vaginal förlossning. Är nu gravid igen och funderar mycket över det här.

Jag har inte haft problem i samma grad som du men efte min andra förlossning så hade jag liksom ingen kontroll över muskulaturen i ändtarmen. Upplevde samma känsla som du, att jag liksom inte var färdig.. (ursäkta) Ville bara lite positivt säga att genom att göra knipövningar även där så är jag hel igen...nu 4 månader senare så har jag inga problem längre. Lite uppmuntran!

Känner igen det du skriver TS. Min läkare sa att nerverna nog inte hittat tillbaka riktigt och att det är därför man inte alltid känner sig "ren i baken" :) Ett ganska otrevligt problem. Jag är gravid igen och även om ett snitt känns skrämmande så vill jag inte riskera att råka ut för samma sak igen...eller värre.

tack för era svar!

Träffade en mvc läkare igår som sa att hon skulle påskynda ett möte med spec.läkare. Hon trodde däremot att det skulle gå bra att föda vaginalt om jag fick en erfaren bm som kunde det där med perinalskydd. Får väl se vad spec.läkaren säger.

Elina75. vad säger din läkare om din kommande förlossning?

Jag var med om samma sak som du vid min första förlossning plus att jag bröt svanskotan. Har gått på aurorasamtal då jag är gravid igen. Alla läk och bm försöker övertala en om att det ska gå bra denna gång och har hjälp mig skriva förlossningsplan. Jag gick med på att föda vaginalt igen och har försökt tänka positivt men nu med 5 dgr kvar till bf är jag jätterädd och kommer få snitt på bf dagen. Beslutet har tagit lång tid för det är ingen som kan säga hur det går men nu känns det jätterätt och jag är bara rädd att bebben tittar ut innan dess.

jag fick också en sfinxterruptur grad 3 och hade besvär efteråt. Fick göra en omfattande utredning (vid 3 tillfällen, bla med ul av ändtarmen och att de blåste upp som en ballong för att se hur mycket jag kunde hålla mot osv). Det finns specialister för sådant på några olika håll i landet. De kunde inte säga riskerna riktigt med att föda vaginalt igen men rekommenderade mig då (8mån eft förlossningen) att göra kejsarsnitt om jag skulle föda igen. Dessutom är min mellangård väldigt trasig så den behöver opereras efter att "jag är färdig med mitt barnafödande" som de uttryckte det. 
2 år efter förlossningen var jag och kollade igen för vi planerade syskon, då tyckte de att sfinxtern hade läkt jättebra så att jag om jag ville kunde jag få föda vaginalt igen. JAg vill väldigt gärna det,så jag är himla glad över det. Nu väntar jag barn nr två om 2 v och har varit på extra kontroller och har fortfarande klartecken att föda vaginalt. Det ska inte vara större risk att jag drabbas lika illa igen har de sagt till mig, däremot finns risken ändå, men den är inte större. Jag kommer också få extra perinealskydd och vi har diskuterat bästa ställning mm.
Mitt råd är att se till att verkligen få komma till specialist så fort som möjligt och göra alla undersökningar av sfinxtern (även om de inte är så roliga att göra)! Lycka till!

Jag har en svår förlossningsskada men åt andra hållet mot vad du har så att säga. Har inga problem där bak utan det är slidan med muskler osv som är uppmessade. jag har också problem med känsel (17 mån efter förlossning) men ska opereras i januari. Då ska de fixa till det som är felläkt och felsytt, och efter det tror dr att jag ska kunna börja få normal känsel. Just nu så petar jag på ett ställe (ursäkta detaljerna) med känselförnimmelsen är på ett annat ställe.. Mkt märkligt.

Läkaren sa sist "vill du att jag skriver in att du ska ha ks nästa gång?" Mjaa.. sa jag, behövs det? Nej, det tyckte han inte, jag löper samma risk som alla andra att drabbas igen, han bara tog förgivet att jag VILLE ha ks.

Så jag tänker föda vag även nästa gång.

Hej

Jag fick också en sfinkterruptur men efter ett år hade jag inte längre några problem att hålla gaser eller avföring, som i början.

Vill också bara kommentera att det är fantastiskt att vi kvinnor kan sitta i såna här forum och prata om sådant här utan problem. Det finns så många kvinnor som inte ens vet hur de ser ut därnere och som inte ens blir ordentligt sydda efter sina förlossningar. Det tänker jag på när jag tänker på min förestående förlossning. Jag kommer med all säkerhet att överleva och eventuella men kan man operera eller knipa bort.

Jag puffar och hoppas ni alla får all hjälp ni kan få och inte är rädd för att söka hjälp om ni behöver.