Födelseplan - är jag nog tydlig? Kom gärna med synpunkter!

Kan det bli tydligare? Verkar rejält genomtänkt! Får ni en barnmorska av den kaliber jag hade med mitt andra får ni det suveränt. Hon hade lusläst mitt brev!!
Ha bara en sak i åtanke - det blir sällan helt som man tänkt sig. Kroppen är ett jäkla påfund:) Önskar er all bebislycka!

Tack för ditt svar! Jag behöver lite pepp i att stå på mig med mina önskemål. Jo, det blir säkerligen inte alls vad man tänkt, men förhoppningsvis bra!

En tanke kan vara att förutom lämna brevet till BB också ha en kopia i rummet utifall att det blir tufft för pappan att kunna svara. Det är en jättegrej att gå igenom både som blivande mamma och som blivande pappa. Man är inte så jäkla närvarande mitt i allt. Oavsett hur det blir så har ni en fantastisk upplevelse framför er. Lycka till!

Ah, bra tips! Även om maken i vanliga fall är mycket duktig på att säga vad han tycker och tänker och är envisheten själv, vet man aldrig var han kommer att befinna sig känslomässigt när det väl är igång.

Väldigt bra brev.
Ja, ha flera kopior. Jag har även gjort ett brev med anteckningar på till min man som han kan påminna & göra för mig när jag väl ligger där. Hur han kan få mig sluta att hyperventilera, hur han kan massera mig för att må bättre, hur han kan hjälpa mig att andas etc.
Är man kontroll freak så är man... =)

Jobbar som uska på förlossningen.
Det är tydligt och klart.
En sak bara....tro inte att det blir precis som du planerat bara. 99% av alla som skriver FÖR sakliga förlossningsbrev blir ganska besvikna på förlossningen då det oftast inte alls blir som man tänkt sig.
En del av dina krav kan kanske inte uppfyllas (tex komma in tidigt, och bestämma när du vill ha epidural osv, även att använda lustgas under latensfasen)
Menar inte att göra dig orolig....

Lycka till!

Det är bra att ha en plan. Men man ska veta att det också kan bli helt annorlunda. Jag hade bl.a. skrivit följande i min plan:

- Vill inte visa mig naken, vill vara påklädd så mkt som möjligt.
- Inga studenter närvarande.
- Vill ha varma bad, dusch, massage, TENS.

Men när det väl var dags blev det en mycket dramatisk störtförlossning som slutade i urakut snitt. Jag hann lagom upp på en brits, sedan var värkarna så intensiva att jag inte minns någonting. Jag kläddes av helt naken. Det kom in 8 personer (inklusive studenter!). Och jag hann inte få NÅGON smärtlindring ALLS. Det hela var över på mindre än två timmar. Personalen hann förmodligen inte ens läsa min plan!

Det är ett jättebra brev på så vis att du verkligen får fram vad du vill säga, men (som även TheFamily och Musslan skrev) det är inte säkert att det kommer kunna gå precis som du beskrivit. Faktiskt, med största sannolikhet kommer det INTE gå precis så.

Vissa saker kommer inte gå att ordna, eller inte precis när och hur du vill.

För att inte känna dig besviken efteråt är det nog bra om du kan släppa lite på kontrollen i tankarna (du behöver inte ändra på brevet för det).

Jag gissar att det är första barnet och då har du INGEN ANING om hur du kommer reagera i en förlossning. Och även om det inte är första är alla förlossningar olika, så du kan ändå inte vara säker hur du kommer känna.

På plussidan är att många saker du trodde skulle vara hemska/jobbiga/omöjliga kommer gå som en dans, för du kommer vara så uppe i allt. Man bryr sig inte om att man är naken. Man bryr sig inte om vem som har fingrarna uppe i en. Man bryr sig inte om nålar som sticks. Eller vad det nu är man oroat sig för innan.

Lycka till! Det kommer gå jättebra!

Oj...från en novis...Ska man skriva sånt? Och så detaljerat? Har inte alls börjat fundera på förlossningen (v22), känns ju svårt att veta var man ska börja.

Är det vanligt att veta så bestämt hur man vill ha det ??

Tänk efter vad som är viktigt för dig, håll dig gärna öppen för förslag, men säg ifrån om det är något du absolut inte kan tänka dig. Men håll hela tiden i huvudet att du inte vet hur du kommer reagera.

Det starkaste jag skrev var att jag "är starkt skeptisk mot" petidin (fosterpåverkan) och sterila kvaddlar (nålrädsla).

Jag skrev att jag var nålrädd, men under förlossningen sattes massa nålar lite varstans och jag märkte det inte ens!

Skriv om det är något du är rädd för. Om det är något du vill (tex att de ska föreslå olika smärtlindringar eller aktiviteter, så du slipper be om det).

Håll det kort - max en sida!

Lycka till!

Man får göra precis som vill! Jag valde att inte skriva ett förlossningsbrev. Jag tyckte att det var bättre att vara "öppen" för olika alternativ när jag väl var där. Eftersom jag inte hade varit mde om en förlossning tidigare så fanns det ingen anledning för mig att skriva en förlossningsplan eftersom jag inte riktigt visste vad som väntade. Min förlossning blev iaf en väldigt positiv upplevelse . Men, som sagt, om man vill så är det klart att man ska skriva.

Behöver inte alls skriva ett förlossningsbrev....du kan alltid berätta för BM vad du vill och inte...dock kan det vara bra för BM OM det är nåt speciellt med precis dig...(kan ju vara så att man varit utsatt för övergrepp eller varit med om sorg precis innan förlossningen osv)...
Om du bestämmer dig för att skriva ett brev tänk på att det till 99% ändå inte blir som man "planerar" i brevet....

Ska tex själv inte skriva ett brev. jag och min sambo kan samtala och rådfråga BM när vi väl är inne på förlossningen...

Lycka till

Okej, tack för era svar. Sorry att jag tog plats i din tråd TS.

Jag tycker det är ett bra förlossningsbrev. Skrev själv ett liknade.
Med facit i hand hade jag skrivit något helt annat.

Mitt råd till dig är att inte räkna med att barnmorskans prioritet i det hela är att tillgodo ser dina känslor och behov.
Hon har troligen 1-2 andra kvinnor att förlösa samtidigt.
Hennes första prioritet är att du skall föda ett friskt levande barn.
Skriv inte vad du tänker, känner och önskar, skriv vad du ABSOLUT inte vill eller vill.
Ge inga utrymmen för tolkning.

Dessutom, drilla din man i att föra din talan. Att ifrågasätta och ställa krav om han tycker att något känns fel.
Tyvärr litade jag för mycket på personlen. Själv var jag så totalt borta av smärtan att jag inte klarade av att föra min egen talan. Det var inte förräns i slutet när min man ilskande till och tyckte att nu räcker det och började sätt press på personalen som det huxflux började hända saker.

Min man var det värdefullaste stödet av allt under min förlossning. Bortsett från själva födseln var personalens insatser bortkastade. Jag kunde lika gärna varit utan dem.

Lycka till!

TS

Min första intyck av din födelsplan: den är för lång.

Hon/han kanske int hinner läsa allt när du kommer in.

Det är enklare om du klipper (snudda) bort alla som tex jag respektera m.m...
Utan skriva några punkter som tex
* Profylax, TENS, bad vill jag gäna prova
* bebis ska ha torkas innan den till mig

Ungefär så.

Då hinner dom läsa snabbt utan att "förlora" tid på det.

Men du får göra vad du vill.

Jag skrev inte födelsoplan.
Jag istället prata med min sambo om vad jag vill.
Så personalen pratade med sambon istället med mig då jag hade värkar o gick runt runt i rummet.
Så vi var nöjda med det som vi upplevde.

Väntar nu min 3e barn o det blir en februaribebis så sambo vet vad jag vill och tycker.
Att jag är beredda att ta all smärtlindig som finns.

Bara en sak som du bör ha i åtanke med ett så detaljerat brev samt att du verkar ha en väldigt bestämd syn på hur din förlossning ska vara. Det blir inte som du tänkt! Kan inte nog upprepas, man måste vara öppen för att det inte blir enligt din plan! Därför bör man inte vara för detaljerad. Ta kortfattat upp enbart det viktiga. BM har antagligen fler patienter och kan inte ha superkoll på alla dina detaljer.

Tycker det är jättebra att du tänkt på vilen form av smärtlindring du vill ha, MEN det kan vara så att personen som ska sätta EDA är upptagen på annat håll (operation tex). Det har prioritet framför förlossning som tyvärr kommer längre ner på prioritetsskalan   Haka inte upp dig på att det inte blir som du tänkt dig under förlossningen. Det kan hända saker under förlossningsskedet som gör att det inte går att följa dina direktiv.

Hos oss får man komma in när man vill, tex det gör för ont, man är orolig osv. Men det är inte säkert att man tas in på förlossningen. Det första som görs när man kommer in en bedömning av hur långt man kommit i förlossningsarbetet. Har du tex inte regelbundna värkar, inte är öppen osv är det inte säkert att de skriver in er.

TS; Du är väldigt tydlig och klar i vad du vill, men jag säger som alla andra, mest troligt blir det INTE som du tänkt eller planerat. Det betyder absolut inte att det dåligt på något sätt men att till exempel skriva "jag vill inte bli förlöst med tång" känns onödigt. Att förlösa med tång är inget de bara gör utan det beslutat tas exv om du är så trött och slut att du inte orkar och bebisen kanske inte heller orkar och i det läget vill du bli förlöst med tång.
Jag skrev ett väldigt allmänt hållet brev och poängterade bara det som kändes extra viktigt för mig. Jag fick det inte precis som i brevet och det hade jag inte väntat mig, men det kändes skönt att personalen läst det och sa tex "vi vet att du skrev att du inte ville det här men nu måste vi...". Så de tog hänsyn till det jag skrivit och respekterade det men tog ändå de beslut de var tvugna att ta. Så här i efterhand är jag jättenöjd med att jag skrev brevet och med själva förlossningen!

Lycka till!

Mycket tydligt och informativt! Bra skrivet! BM kommer att ha en tydlig bild av er efter att ha läst brevet och kommer (om hon är skilled inom sitt yrke) att kunna hjälpa er att hantera situationer som du inte tar upp på ett sätt som passar er!

Jag är förvånad över hur noga de hade läst vårt brev! De refererade till det hela tiden. Jag var rätt (jävligt) väck av lustgasen, och min sambo sa "ska du inte lägga dig älskling" men då sa bm "nej, jag uppfattar det som att hon vill förbli upprätt även om hon blir trött, hon kommer att säga i från annars". Mitt i min fylla blev jag så glad, för jag kunde verkligen inte prata, men hon tog rätt beslut åt mig.

Jag hade skrivit att jag är rädd för sprutor, och vid ett tillfälle sa bm "jag vet ju att du inte vill ha nån nål, men jag vill gärna ge dig värkstimulerande nu. Det är inte livsnödvändigt, men det kan få dig att må bättre, vill du fundera på hur du vill göra så kommer jag snart".

Är det vanligt att man skriver ett eget dokument istället för att använda sig av färdigtryckta födelseplaner (som jag fick av bm)?!
Ifall jag inte får plats på deras plan menar jag??!!

Hur gör ni?