När man inte är överens (långt och rörigt).

Du överreagerar nog lite, men det var dumt av din sambo att bli arg också. Han kanske har andra erfarenheter med sina barn bara.

Jag vet hur det är hemma hos oss. Vi har haft en tjej som gärna stannar hemma från skolan bara hon är det minsta lilla förkyld. För henne har vi faktiskt också kört med att hon måste gå upp, äta lite frukost och sedan tar vi et beslut. Man är faktiskt mer hostig/snorig när man vaknar, och efter ett tag uppe och efter lite dricka kan det bli bättre. Vid feber är det så klart att hon är hemma dock.

Var inte riktigt klar Din sambo kanske har haft erfarenheter av ett barn som liknar vår tjej. Som gärna överdriver sina sjukdommar lite, och därför har haft ett liknande tillvägagångssätt.

Tycker att din sambo hade rätt att säga sin åsikt (att din son kanske borde ha kommit upp och känt efter en stund innan ni, dvs du och sonen, tog ett beslut) men så som du uttrycker det så låter det som att det är han som överreagerat om han blev arg. Han måste få ha sin åsikt och du din åsikt. Beslutet är ditt i egenskap av förälder men man bör kanske vara öppen för att diskutera med sin partner även när det gäller saker som ingår i ens föräldraansvar då man lever tillsammans som en familj.

Jag har själv 2 barn, 12 & 13, som jag kan undra ibland om dom bara inte är lite "inbillningssjuka/skoltrötta".Samtidigt tycker jag dom är så pass stora att dom får ta lite av det ansvaret själva - att känna efter om dom verkligen inte kan gå i skolan. Svårt att tvinga iväg dom när dom säger dom har jätte, jätteont i huvudet tex. Ibland kan jag känna att dom kanske verkligen behöver en dag hemma, i lugn och ro. Det är svårt det där.

Oavsett vilket så känner jag att det är väl jag som avgör det, som mamma! Eller pappan, naturligtvis. Jag hade oxå blivit duktigt irriterad om någon skulle ifrågasätta mitt beslut!