Jag har lidit av panikångerst sen 7 år tillbaka..
Träffat en ny kille nu och allt är bra.. visst får jag mina attacker än fast inte lika ofta..
Har lärt mig att hantera dom lättare..
Nu är jag gravid i vecka 18 och är redan rädd för förlossningen..
Kan man välja hur man vill göra??
Prata med din barnmorska så hjälper hon dig. Du kan ju försöka begära planerat snitt, om det känns bättre. 
Vadå välja vad man vill göra? Snitt eller vaginalt, är det de du menar?
I så fall så kan jag, ur min synvinkel, säga att hade jag varit du hade jag direkt utan att tveka valt vaginalt. Ett snitt är en STOR bukoperation och jag kunde inte röra mig på LÄNGE normalt. Men när jag födde vaginalt så var jag på benen och som vanligt efter typ 3 minuter.
Prata med din barnmorska så kan du ju få hjälp därigenom. Lycka till!
Jag gjorde ett akut snitt, och jag tyckte inte alls att det var jobbigt. Tror det där är från person till person.
Lider också av panikångest, gör hellre kejsarsnitt än att få en panikattack.
Jag har också haft panikångest så jag hur det känns... Vet att det är skitjobbigt! Ville bara förklara ur min synvikel... Jag hade jätte ont efter snittet om man jämför med vaginalt...
Jo, självklart gör det mer ont efter snittet. Man blir ju lite begränsad av smärtan i magen.
Precis... jag tyckte typ allt va jobbigt... gå, äta, lyfta bebis osv osv...
Jag tyckte det jobbigaste var själva snittet, inte tiden efter. Men som jag förstått är det inte vanligt att ha ett sånt jobbigt snitt som jag hade.
jag kände av min ångest när jag skulle föda min min sista. hade nog om jag får fler kommer jag att välja snitt då min ångest höjde min dotters hjärtljud ganska rejält
mitt snitt gick bra, sov liksom så jag märkte ingenting... men de fick inte ut henne som de skulle, så de bökade ett tag, osteril sköterska höll grejer osv osv... hade ett urakut snitt... tror kanske att jag har haft mer ont efteråt eftersom de fick klippa inne i mig för att få ut henne, plus att jag hade blåmärken på ena sidan på magen (varför vet jag inte)
Okej ja alla känner ju olika när det gäller sånt..
Vill helst föda normalt men är så rädd att jag får sån attack att mitt hjärta stannar eller nåt :S jätterädd
jag var inte rädd utan fick bara ångest, jäkligt jobbigt, men det kan ju vara att allt gick så fort oxå.
Det var min första förlossning. Jag va jätte rädd och mådde jättedåligt när ja tänkte på vad ja hade att vänta mej. Visste nog eg inte vad ja va mest rädd för. Gick hos kuratorn massor, träffa aurorabarnmorska, läste allt ja kom över...
Men nån stans intalde jag mej själv att kroppen är gjord för att föda barn!
Det finns faktiskt medvetlösa kvinnor som fött barn, för att kroppen själv klarat av det!
Kroppen fungerar så att den inte sätter igång en panikångest mitt i barnafödandet! (det sa även kuratorn till mej att hon aldrig hört en kvinna få)
Tänkte även att: ont gör det, och ut ska det... på ett eller annat sätt...
Förlossningen sen gick jättebra!! min absolut häftigaste upplevelse någonsin! ja undrar såhär i efterhand va ja va så rädd för?! klart det gjorde ont, men inte alls så som ja trott =)
Nu väntar ja mitt 2a barn och är inte det minsta orolig, utan längtar bara till denna stora dag =)