Denna dikt läste vi på min dotters begravning:
*Kärleksband*
Starkare än döden
är kärleken , du vet
följer dig där borta
i din evighet
Över tysta vatten
till ett okänt land
efter dig jag sänder
kärleksevigt band
Till din nya hemvist
sträcker bandet sig
ger dig av min värme
skyddar, värnar dig
-------------
Den här är min favorit:
Märkligt att man kan sakna någon
så ofantligt mycket.
Någon som egentligen aldrig tidigare existerat.
En gång var det bara du och jag,
samma som nu.
Men något hände däremellan,
du blev far och jag blev mor.
Nu är det bara du och jag
och ett osynligt barn.
Om någon ser oss
komma gående, sida vid sida,
ser de inte det skrattande barnet
vi håller i handen mellan oss.
Vi är föräldrar
som bär vårt barn inom oss,
osynligt för världen
------
Sen andra dikter som jag tycker är fina!
Förlorade jag mina barn?
Nej,jag fick barn.
Mina barn förlorade livet
men de fick min kärlek
och vann mitt hjärta.
Men se inte på mig med rädsla!
Fråga istället om mina barn
precis som ni nyfiket skulle göra
om mina barn ännu levde.
--------------
Lilla Önskebarn
Sov lilla vän, ja blunda nu
somna och snart så drömmer du
Spinn vackra drömmar av kärlekens garn
och sov så tryggt lilla önskebarn
En liten ängel tar din hand
följer dig in i drömmens land
Spinn vackra drömmar av godhetens garn
och sov så tryggt lilla önskebarn
Sov lilla vän, på himmelen
bilinkar små stjärneljusen än
Spinn vackra drömmar av sanningens garn
och sov så tryggt lilla önskebarn
------------------------
Vår ängel
Vi saknar dig vår ängel
och sorgen är så stor
Vi ville lära känna dig mer, både far och mor
Du bor i våra hjärtan
men i oss finns ett sår
Ett barn för lite f inns det alltid i familjen vår
---------
Dagen idag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mer innehåll
än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen idag den har du.
Använd dig av det.
Idag kan du glädja någon.
Idag kan du hjälpa en annan människa.
Dagen idag är en märklig dag.
Den är din
------------------------
SAKNAD
Så liten plats en människa tar på jorden
Mindre än ett träd i skogen
Så stort tomrum hon lämnar efter sig
En hel värld kan inte fylla det
Så litet ett människas hjärta är.
Inte större än en fågel.
Rymmer ändå hela världen
och tomma rymder större än hela världen
ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång
Den annorlunda lyckan
Du fattas vid vårt bord.
Vi tänder ett särskilt ljus.
Folk frågar ibland om jag kommit över dig än.
Jag undrar vad dom menar.
Du startade ett kugghjul i mig.
En kedjereaktion utan slut.
Framåt och bakåt.
Jag har vävt in dig i mig.
Likt ett garn som skiftar färg i en bildväv.
En magisk tråd som påminner mig om perspektiven.
och ger mig nya motiv med rötter i min själ.
Nej, jag har inte kommit över dig.
Varför skulle jag det?
Jag lever för det du gav.
Och jag är lycklig över att du nådde in i mig
och förändrade mig tår för tår.
Det tror jag är din gåva till världen.
-----------------------
Dina små fötter...
Dina små fötter fick inte göra några avtryck
i den här världen men du var en rörelse så stor
att den fyllde hela min kropp och mitt hjärta ropar efter dig tills det slutar slå
---------------------
Min famn är tom
Här står jag nu och vaggar dig till ro
Söker styrka, söker en tro
som får mig att förstå
varför du fick gå
Här står jag nu och vaggar lugnt min famn
Jag viskar ömt ditt namn
Ljuset ditt är tänt
Jag all min kärlek till dig sänt
Mina armar sluts omkring dig
men min famn är tom
Jag vaggar minnen från den tid
Då jag fick hålla dig
Då jag kände din närhet
Värmen från din kropp
Då tid och rum stod stilla
Och vi höll fast vid vårt hopp
Att du kom tillbaks igen
Här står jag nu och vaggar det som var
Den känslan som finns kvar
För evigt inom mig
Den kärlek jag för evigt till dig har
------------------------
Mina armar...
Sorgen knackade på min dörr, mina tårar öppnade dörren.
från mig tog den mina kära, nu har jag inte de kvar.
kanske är det mitt fel, kanske för att jag har rymt från verkligheten.
åh ordet kanske, du har många meningar.
kanske är det inte mitt fel. kanske är det livets orättvisa val.
åhh ordet kanske, du är ett hav av hemligheter
är i ett hav som har ingen återvändo, bara en strand full av sår som mina ögon fyller med tårar.
mina dagar är förlorade, mina drömmar har brunnit upp,
och solen som brukar skina är borta, så mina ögon sov, sov på mina sår, och tala inte om din hemlighet( att jag är ledsen)
att hon som var närmast min själ har somnat, och hon är fortfarrande i mitt själ (hjärta)
Fortfarrande i mina ögon finns det en glömd tår, och när jag försöker glömma skriker mitt hjärta: jag kan inte.
och ödet kan, bestämma och tvinga, att ta denna resa och vi har inget val än att resa( sorgens resa)
kanske är det mitt fel, kanske för att jag har rymt från verkligheten.
åh ordet kanske, du har många meningar.
kanske är det inte mitt fel. kanske är det livets orättvisa val.
åhh ordet kanske, du är ett hav av hemligheter
------------------------
Allt var förgäves
all längtan,
allt hopp,
alla drömmar
om en framtid tillsammans.
Allt har jag kvar
inom mig
utom dig.
All kärlek.
Känner mig tom
och ändå sprickfärdig
av allt jag aldrig hann ge dig.
Men jag kan känna dig
i min famn,
ditt mjuka hår,
hur det kändes
att krama dig,
kyssa ditt huvud.
------------------------
Här skiljs våra vägar i livet
men du lät mig tidigt förstå
I stjärnorna står det skrivet
tillsammans för alltid ändå
När natten så stilla sig sänker
finns tystnadens tomhet hos mig
Och likt den klaraste stjärna som blänker
så stark är min kärlek till dig
Du är för alltid en del av mig
som polstjärnans ljus i natten
Jag tänder ett ljus som en hälsning till dig
som en bro över mörka vatten
Du är för alltid en del utav mig
så fjärran men ändå så nära
En ängel ska bära min hälsning till dig
Du är alltid en del utav mig
Text: Lasse Berghagen .