Kejsarsnitt Vs. vaginalt

Jag har alltid tyckt att kjejsarsnitt ska vara det absolut sista utvägen......

Hoppas att allt går bra för dig och att du hittar en lösning som passar dig!

kejsar snitt är nog ett måste om man inte kan föda vaginalt..

Jag har gjort båda två. Första barnet var planerat snitt pga säte och andra vaginalt. När jag födde vaginalt sprack jag ganska mycket och det gjorde fruktansvärt ont efteråt, hade mer ont av det än av snittet. Men OM jag inte hade spruckit så hade jag mycket hellre valt att föda vaginalt än ett snitt! (tyvärr vet man ju inte förrän efteråt hur det blir!)

TS: Förstår att det är jobbigt att vara förlossningsrädd.........
"Jag är rädd att det ska hända något med mig eller barnet med vaginalt..........." skriver du - 2: barnet födde jag med akutsnitt = läs gärna i min pres vad som hände mig efter snittet.

jag är inte rädd för förlossningen men jag e livrädd för att bli snittad, vill verkligen inte det. Dom jag känner som blivit snittade har det inte gått så bra för, många komplikationer efteråt, inte kunnat ta hand om sig själva eller barnet knappt pga smärta osv. Men har inga egna erfarenheter, ska få första barnet i november.

zweedsmeisje, inlägg 5: precis så var det för mig - min man var hemma i nästan 4 månader för att ta hand om mig, våra barn & hemmet.

När det gäller kejsarsnitt (som ju är ett stort kirurgiskt ingrepp) är det tydligen ganska stor skillnad vad gäller risker och komplikationer beroende på om man gör ett akut eller planerat snitt. Akuta snitt görs oftast (inte alltid)  då en vaginal förlossning "går fel", om det är väldigt akut sövs mamman och det innebär också större risker för mamma och barn. Vid planerade kejsarsnitt förbereder man sig som inför vilken större operation som helst vad gäller rengöring, mat- och dryckintag etc. Och man sövs inte utan får ryggbedövning och är därför vaken under operationen och kan då oftast möta sitt barn så fort h*n kommer ut.

Hej!
Det är bara DU som vet svaret. Känn efter vad du helst vill. Är det att föda vaginalt, se till att få hjälp att våga för det har du rätt till. Prata med din BM om du inte redan har gjort det, hon kan skicka remiss till Aurora/motsvarande där du kan få hjälp av en BM som är specialiserad på förlossningsrädsla. Rädslan för snitt kan paradoxalt nog vara en hjälp att våga möta sin rädsla att föda vaginalt.

Min egen erfarenhet är att det är mycket enklare att få snitt beviljat som omföderska än som förstföderska, så den vägen är absolut också möjlig för dig.

Lyssna inåt och se till att få hjälp. Kanske börja med att läsa en bok som heter "rädd för att föda - din väg att våga" av Leni Söderberg och Nicole Silverstolpe.

Lycka till!