Tråd nummer 5 för oss som är rädda både för vaginal förlossning och kejsarsnitt!

jag får väl börja med att skriva att jag är gravid och har varit på inskrivning idag. Bm ska skriva remiss till Aurora med en gång. Känns jättebra att min oro tas på allvar!!!

Hur har det gått för er andra?

Hej!

Hjälp mig gärna med råd....

www.familjeliv.se/Forum-2-254/m35371508.html

Hej! Jag ska på inskrivning om två veckor och kommer ta upp min rädsla med min BM då. Jag är asrädd för en vaginal förlossning, men är rädd för att få komplikationer vid snitt. Jag tänker ändå propsa på att få snitt för det är det minst hemska av de två som jag känner. Men allra helst skulle jag vilja bli nedsövd så får de dra ut ungen bäst de vill, så kan de väcka mig när allt är klart och läkt ;)

Stinagreta: Är det ditt första barn? Be din bm om remiss till Aurora för samtal. Jag gick hos dem innan jag blev gravid för att våga bli gravid igen och det var superbra!

Just nu lutar det faktiskt åt vaginal förlossning för mig, men det kan ju ändra sig längre fram!

har också pratat med min bm vid inskrivningen och hon har skiockat ny remiss till Aurora. De samtalen brukar börja runt vecka 20.

Lycka till!

Det här med Eda vid vanlig ("medeltida") förlossning: visst är det så att de drar ner den så att man känner FULLT ut vid utdrivningsskedet (för att man ska kunna känna när man krystar) -och utdrivningen gör väl allra ondast? Det tycker jag verkar så jävla vidrigt, att gå från lite förhoppsningsvis hanterbar smärta till pang på så ont det bara går. Fy!

Ja det är första barnet. Jag vill helst få snittlöfte innan Aurora. Jag vet inte om det är möjligt, men jag känner att jag får hela min gravisitet förstört om jag ska kämpa för snitt. Sen när jag vet om att jag får snitt om jag vill, då kan jag tänka mig Aurora för att i lugn och ro kunna diskutera alternativ. Jag tänker ta upp detta med min BM direkt när jag ska dit i v 11. Men jag ser liksom Aurora mest som en övertalningskampanj från deras för att föda vaginalt, och jag vill inte ha det så.. Jag vill inte acceptera smärtan, jag vill inte HA DEN... Alls.

Jag har en vän som inte tyckte att det gjorde ont alls under krystningen. Hon kände bara trycket. Dessutom tyckte hon bättre om krystningen än tiden när hon öppnade sig, eftersom hon fick något att göra aktivt. Man upplever självklart saker olika, men det är ju viktigt att också tänka på att det kan vara tvärt emot vad man oroar sig för!

Aurora är inte alls bara en övertalningskampanj! Dem bm jag träffade på aurora lovade mig snitt direkt om det är det som krävs för att jag skulle våga bli gravid igen.

Jag vet inte om de tog bort edan i samband med krystningen, jag kände iaf mina krystvärkar hela tiden och det var faktiskt inte det som gjorde ondast!

Ett snitt är ju inte heller smärtfritt, vissa får väldigt ont länge efteråt medan andra mår rätt bra inom några dagar. Precis som med en vaginal förlossning!

För mig är det inte värkarna som gör att jag är orolig utan att jag förlorade massa blod och sprack mycket. Aurora har sagt att man kan göra flera åtgärder för att just det inte ska hända igen och det är det som gör att jag lutar åt vaginalt nu.

Föresten gör faktiskt inte krystvärkar så ont, iaf inte mina, det är mer en urkraft som tar tag i en och man kan itne stå emot utan bara krysta på!

Vad bra!Jag vet det, och därför är jag rädd för snitt också. Men för mig handlar skäcken för en vaginal förlossning om att jag är helt säker på att få PANIK när smärtan blir svår och då kommer jag spänna mig och vara LIVrädd och därmed få en onödigt svår och outhärdlig förlossning. Jag är inte så rädd för smärtan efter snitt (lite bara), det kan jag nog hantera känner jag. Däremot är jag rädd för att få komplikationer. Det är ju tex ganska vanligt med sammanväxningar i buken.