Hej
Jag sprack mycket så det blev operation efter min förlossning. nu när jag väntar nummer två är jag mest rädd för att jag ska göra det igen. Har redan nu besvär av inkontinens (trots att jag kniper som en galning hela tiden...) och vill inte att det ska bli värre. Är det nån som har nån erfarenhet att dela med sig av. Jag har ingen jag kan prata med om det här. Min man fattar itne när jag tar upp det och det håller på att bli en hang up.
Tacksam för råd.
Fick ett planerat kejsarsnitt med mitt andra barn pga av av att jag sprack så mycket. Lycka till!
Jag sprack djupt (inte helt igenom men nästan) och på "fel" ställe med nr 1. Fick sys av läkare. Orsaken till att jag sprack så var att förlossningen gick för snabbt och min kropp hann inte med.
Med andra barnet blev jag igångsatt eftersom det beräknades vara större än det första och för att det gick så snabbt. Låg hur länge som helst utan att något hände och så helt plötsligt hände allt på en gång. Sprack mycket denna gången också men ytligt. Ser inte rolig ut alls där nere. Men det är tydligen ovanligt att man spricker så mycket andra gången men någon gång i livet ska man tillhöra minoriteten.
Jag sprack mycket med nr 1, de hämtade en läkare för att avgöra om jag måste in på operation, men jag slapp, fast de sydde lääänge.
Med nr 2 sprack jag lite, fick bara sy två stygn. Detta trots att tvåan vägde 4,5 kg (ett helt kilo mer än ettan).
Jag tror att orsakerna att jag sprack mindre var:
1) jag hade bättre koll på krystandet och fattade bättre hur jag skulle andas och trycka på
2) kroppen hade gjort det en gång förut
3) barnmorskan var riktigt duktig på att "hålla emot", bl a pressade varma handukar mot underlivet när jag krystade.
Hoppas att du också slipper spricka mycket andra gången 
Hej, det verkar alltså som det inte finns någon nödvändighet att det blir vare sig åt det ena eller andra hållet... Jaja, när man är där har man ju inget val, det är ju bara att hänga med. Skönt att höra att det finns dem som har spruckit rejält och som lever och mår bra i alla fall!
Jag syddes alltså nästan en timme på operationen efter första. Trodde inte att det var så allvarligt förrän jag skulle få barn nr 2 då överläkaren på KK rekommenderade mig ett kejsarsnitt vilket jag är tacksam för idag min förat förlossning tog bara 20 minuter så det var nog därför jag sprack så mycket Lycka till!
Mitt första barn föddes med kejsarsnitt.
Mitt andra barn föddes vaginalt. 8½ timme från första känning tills han var ute. 5½ timme på förlossningen, krystvärkar i 4 minuter, sugklocka och sax, samt några rejäla bristningar. 13 stygn. 4835g och 55cm bebis.
Mitt tredje barn föddes vaginalt. 56 minuter från första känning tills han var ute. Krystvärkar i ca 20 minuter - jag försökte hålla ut till ambulansen kom! Lillkillen är född i hallen - inte en bristning! 4275g och 52cm bebis, så han var inte liten han heller.
Jag var verkligen orolig över bristningar denna gången. Jag var orolig över att den gamla ärrvävnaden skulle vara stel och stum, och därmed orsaka ännu värre bristningar. Men det gick över förväntan Mitt bästa tips: Slappna av och andas med värkarna!
Med första barnet sprack jag på 5 ställen, även i slidan. Hon vägde inte speciellt mycket 3300 gr. Andra barnet som vägde 4200 gr ville inte "ploppa ut" utan jag blev klippt, men sprack ingenting.