Någon som har tips till mig som är väldigt förlossningsrädd???

Ett alternativ kan ju vara att bli igångsatt eller bli lovad att inte bli hemskickad när du kommer in till förlossningen så du kan få tidig EDA?
Jag kommer antagligen bli lovad det i alla fall, och (om det nu blir så) det lugnar mig en hel del.
Fast..detta kanske inte var något svar på din fråga egentligen. :P

Spänn dig inte under värkarna!! Jätteviktigt att i alla fall försöka slappna av, för då blir inte värkarna lika smärtsamma.
Kan dock tänka mig att det är svårt att slappna av om man ska profylaxandas, tror mer på att andas på sitt eget sätt är bäst.

Jag försökte att inte tänka på det så mycket o om jag tänkte på det så försökte jag intala mig att det är bara några timmar o att jag överlever :). Visst smärtan ÄR jobbig o jag ville bara åka hem men det går över. Försök bara att följa med din kropp o andas o försök att fokusera på det lilla underverk som kommer ut till dig snart :). För när väl den lilla bebisen ligger på din mage så tänker man att det var värt varenda jobbig sekund! Lycka till!

Jag var också jätte, jätte rädd innan! Trodde aldrig jag skulle klara smärtan utan var rädd att jag skulle "flippa ur".
Gick också på samtal innan - men var rädd ändå.
När väl värkarna satte igång så försvann den rädslan helt och hållet, värkarna gör inte JÄTTE ONT på en gång,utan det går sakta men säkert framåt..åk in till förlossningen i tid, så du kan få smärtlindring tidigt.
Du har inget att oroa dig för, TRO MIG!..Personalen på förlossningen är otroligt proffsiga och duktiga på att ge bra smärtlindring - önskar jag kunde säga mer som övertygar dig.
Det gör ont - men det är helt klart en hanterbar smärta - och postiv smärtupplevelse.
Lycka Till!!

Tack för svaren!

JO, känns lite som en tröst att det oftast inte gör jätteont med en gång, så att man kanske vänjer sig lite..men jag tänker mycket på allt man hört, tex att man får åka hem om man inte är tillräckligt öppen - alltså svårt att få smärtlindring tidigt, samt att EDA inte ska läggas för tidigt, för att det kan stanna av allt då och kanske bli ännu jobbigare...är en sån som tänker igenom alla scenarion, och det är just när det inte går som det ska eller brukar jag är rädd för, tex att EDA inte funkar av någon anledning, eller att bebisen påverkas och man inte kan ha den...suck.

Leather Cravat:

Jo jag läste ditt inlägg, men det är nog lite sent att försöka få såna löften, har redan gått klart på aurora och vet inte vem jag skulle vända mig till. Dessutom är jag ju rädd för att allt ska stanna av med för tidig EDA...då kanske man måste få massa värkstimulerande utan EDA, verkar inte så kul.

Jaha, ok, det kasnke går då...Måste säga att jag inte är så insatt i igångsättning, på vilket sätt är det bättre? Det jag har hört är att det ofta blir jobbigare, med smärtsamma värkar fort och inte så mycket vila, vad har du hört?

Jag svarar det klassiska att kvinnor fött barn i alla tider, men visst kan man tappa kontrollen och visst kan oförutsedda händelser ske. Men jag kan ärligt säga att gå in i en förlossning med öppet sinne och medvetenhet om att kroppen sköter jobbet gör det lättare! Min kropp har inte skött "sitt jobb" men jag har gått igenom öppningsskeden och värkar och min barnmorska sa något klokt: Se målet! Den här värken kommer aldrig igen den är här och nu!
Så mitt råd är: Se målet, fokusera på din lilla bebis som du ska få hålla i dina armar!