• Boop80

    Ibland blir det så tydligt att man inte är riktig...

    Jag har en bonusson som är 6 år. Det har ända från början fungerat otroligt bra mellan mig och honom, och även mellan mig och hans mamma och hennes nya kille. Jag ställer upp till 100 procent för honom, och finns alltid där när han behöver mig. När han är hos oss så känner jag att vi tre är en riktig familj.

    Sen kommer de här dagarna... Ikväll ska min sambo på föräldramöte på skolan som han ska börja på i höst. Min sambo och hans ex (eller alla vi 4 vuxna egentligen) har bestämt att de ska gå på sådana grejer. Vilket är ganska logiskt, att vi inte kan gå alla 4. Men ändå känns det jobbigt ibland, att man ställer upp som man gör, men i vissa lägen betyder man inte så mycket, och då är det bara att ställa sig åt sidan och titta på...

    Har inga problem med hans ex, är inte svartsjuk eller så, känner mest att jag vill vara med och vara delaktig...

    Fler som känner som jag?

  • Svar på tråden Ibland blir det så tydligt att man inte är riktig...
  • pepsi max

    I vår familj är det oftast jag som går på föräldrarmöten, ibland kör vi varannan gång. Och då gäller det alla våra barn, mina bonus oxå. Någon gång har både jag mina bonusars mamma och hennes nya varit med. Tycker inte det är något konstigt med det.
    Nu har jag iofs varit med så länge.. snart 12 år.


    Tycker det är upp till var och en, hur man vill göra.

  • Lyckogrisen

    Vet dem om hur du känner det?
    Förklara att du också vill och kolla om ni kan skaffa barnvakt...

  • Marre79

    Fast jag tycker ändå att det är ganska logiskt att barnets biologiska föräldrar går på föräldramöten. Sen kan ju din sambo/man berätta vad de pratade om efter föräldramötet.

  • BettanEgbg

    Hos oss sköter jag mitt barn och min man går på föräldrar möten med sitt ex eller själv. Jag känner att jag är inte hans mamma, utan har har en egen och vill inte lägga mig i sådant. Självklart ställer jag också upp när han är hemma hos oss.
    Så det är nog olika hur alla löser sin situation som styvförälder.

  • skruttgumma

    Förstår precis hur du känner.
    Mina barn har tre föräldrar och vi delar på föräldrarollen alla tre. T.ex ska min sambo och barnens pappa dela på inskolningen av dottern på dagis till hösten när jag börjar jobba.

    Jag tycker att du ska prata med de andra vuxna om att du känner som du gör. Eller iaf med din sambo. Kanske kan ni gå på varannat möte? Det verkar ju som om ni alla fyra har en bra kontakt. De har nog bara inte tänkt på att du känner dig utanför..

    Jag tycker att alla som bor med barnet och är en så stor del i barnets liv har rätt att vara likvärdiga föräldrar.

  • gumsan76

    Min sambo har också barn sedan tidigare och jag har nog också tänkt som du, TS, i vissa lägen. Men, som bonusmamma får man ibland ta ett steg tillbaka och låta barnets bioföräldrar göra sitt så att säga. Föräldramöten och utvecklingssamtal etc, det tycker jag är föräldrarnas arena. Du får ju ändå all info genom barnets pappa, eller hur? Även om man har en stor del i bonusens liv så får man inte glömma att barnet har två föräldrar.

  • thelim

    Jag kände som du innan vi fick gemensamma barn. Nu känns det mer ok att han och ex går och att jag är hemma. Jag får den info jag behöver av honom eller ex. Det är absolut inte så att jag bryr mig mindre om henne nu, bara att jag har ett bredare focus med tre barn till. Säger som någon redan har sagt, berätta att du gärna följer. Det är bra med engacherade bonusföräldrar. Det mår barnet bra av.

  • 4barnsMom

    Japp, jag känner så ofta.. Jag ska sköta allt med mediciner, skolautflykter.. Men jag får alltid infon i andra hand...?

    Idag ringde en överläkare till mej och frågade en massa frågor.. Tja, jag var ju tvungen att klämma till med att jag inte varit på mötena i skolan och på lass.. Jag är ju "bara" gift med fadern.... Blä.....

    Jag känner lite att det får vara antingen eller, antingen ställer jag upp på allt detta och är hans "mamma" när han är här.. men då vill jag kunna vara med på allt oxå.. Annars får han ta hand om allt och hålla reda på allt, så sköter jag mina barn

    Men, nej så gör man ju inte.. Men man kan få känna va? Skrattande Utan att nån lider...


    Samuel-97 Elin-00 Elias-06 Saga-07
  • Boop80

    Ja man kan verkligen få känna så! Min sambo vill nog gärna att jag också följer med, men vi tycker att det känns lite löjligt att alla 4 ska sitta där på mötena. Det räcker ju liksom med två. Och visst skulle jag kunna gå istället för honom, men jag är överlycklig att han är en pappa som bryr sig och engagerar sig, så jag skulle aldrig föreslå det.

    Men nu är vi gravida i v. 6 med vårt första gemensamma barn, och det kanske blir lättare då, som någon skrev. Jag sa till och med det till honom häromkvällen, att vad mysigt när vi får barn och får gå tillsammans på såna grejer. Då log han och höll med. Självklart skulle hans ex önska att hon kunde gå med sin sambo på allt och min sambo önskar att vi kunde gå på allt. Men det går ju inte när man har ett förflutet och ett barn tillsammans...

  • Yrslan

    Kul att du och bonusen har å bra kontakt
    Hoppas att din man ger dig all info när han kommer hem från mötena, så att du får ta del av informationen i allafall.

  • Boop80

    Ja, det är jätteskönt! Jag hoppas att det fortsätter gå lika bra även nu när han ska bli storebror...

    Haha, det där med att få all information, min sambo är ju inte mer än man, och de kommer ju inte alltid ihåg allt... Men han försöker verkligen tänka efter om han glömmer nåt och det kommer saker flera dagar efter han har varit iväg. Så efter en vecka eller så, så har jag nog fått reda på det mesta! Haha.

  • Analoga
    Boop80 skrev 2008-04-22 18:19:34 följande:
    Jag har en bonusson som är 6 år. Det har ända från början fungerat otroligt bra mellan mig och honom, och även mellan mig och hans mamma och hennes nya kille. Jag ställer upp till 100 procent för honom, och finns alltid där när han behöver mig. När han är hos oss så känner jag att vi tre är en riktig familj. Sen kommer de här dagarna... Ikväll ska min sambo på föräldramöte på skolan som han ska börja på i höst. Min sambo och hans ex (eller alla vi 4 vuxna egentligen) har bestämt att de ska gå på sådana grejer. Vilket är ganska logiskt, att vi inte kan gå alla 4. Men ändå känns det jobbigt ibland, att man ställer upp som man gör, men i vissa lägen betyder man inte så mycket, och då är det bara att ställa sig åt sidan och titta på...Har inga problem med hans ex, är inte svartsjuk eller så, känner mest att jag vill vara med och vara delaktig...Fler som känner som jag?
    Varför kan ni inte gå allihopa? Min sambos ex brukar alltid dra med sig sin nya sambo på allehanda möten som har med sonen att göra. Ingen har då sagt något om det.
  • JeanneDArc

    Men om ni allihop kommer så bra överens och du VILL, så kan du väl helt enkelt framföra det och se vad de andra tycker om saken. Det går ju alltid att fråga liksom! Tycker det är bra att du vill vara delaktig, speciellt om det är så okej för bio-mamman

  • MajaMaria79

    Jag känner igen mig i dig TS, fast här är det så att jag inte FÅR komma på utvecklingssamtal i skolan för äldsta bonusen. Jag är helt enkelt inte välkommen enligt dem. Fast jag bor med honom halva tiden och jag kommer alldeles utmärkt överens med hans mamma.
    Det känns inte bra. Dessutom har vi extra många möten eftersom han har en diagnos som gör skolans interaktion med hemmet extra viktig.... Men likväl så får jag stanna hemma.

Svar på tråden Ibland blir det så tydligt att man inte är riktig...