Sambo med till Aurora?

Undrar jag också. Hur lång tid har du kvar till bf? Jag väntar fortfarande på en tid och jag har ca 51 dagar kvar.

Jag har 64 dagar kvar till BF. Har väntat jättelänge tycker jag.. men i onsdags denna vecka ringde det en BM till mig som bokade in mig redan på måndag. En timme skulle besöket ta sa hon.

Jag gick tillsammans med min fru, ffa för att hon var rädd tom för Aurora-bm och inte ville gå själv. Tror man kan göra precis som man själv känner.

Jag väntar på en kallelse till Aurora-bm och jag tänker ta med min man dit som stöd.
Då jag kommer behöva berätta om min förra förlossning som var rena hel--tet så kommer jag behöva allt stöd jag kan få.
Jag är nu i vecka 23 och hoppas på att bli kallad snart. Är så orolig att jag inte kommer få ett planerat kejsarsnitt.

Någon som vet om man kan "överklaga" ett beslut om läkaren säger att man inte får planerat kejsarsnitt?

jag gick själv jag frågade om sambon skulle följa med nästa gång hon sa att det avgör jag. jag var i vecka 31 första mötet nu ,andra är jag i vecka 34 , väntar fortfarande på läkartiden.

Nu har jag fått ett kallelse brev... Jag har 51 dagar kvar nu och fick en tid om tre veckor, då har jag ca en månad kvar bara. Verkar vara många som vill dit på samtal =(

Någon fler som kan berätta om hur ni gjort?

Vad är det?

Min make var inte med till Aurora, det fungerade jättebra och han var OK med det också.
Jag behövde stöd men vi som par behövde det inte.
Nu tror jag att han mycket väl hade kunnat följa med och fått ut något av det också men som läget var så gick jag själv.
Det är kanske en bra ide att gå själv en gång och tillsammans nästa gång eller tillsammans första gången och sedan själv?
När det var aktuellt för mig så fick jag akuttid. Det kom upp en dag i v 27 och redan två dagar senare var jag där. Totalt tror jag att jag gick 10 ggr dit.

Jag tog med mannen :) Tyckte det var skönt att ha honom som stöd plus att han fick större insikt i vad som pågår i mitt huvud, det är ju inte alltid så lätt att få fram allt. Nu kändes det som att han var delaktig och han ställde bra frågor också, både till mig och specialbm.

jag har gått några gånger och min man har varit med varje gång. Tycker att det var skönt att ha honom med både som "stöd" för mig och för att han ofta kan ge ett annat perspektiv av mina tankar. Det blir liksom mer helhet eftersom jag själv inte alltid kommer ihåg när jag brutit ihop och vad det var just då som var jobbigt. Sista gången vi var där gick vi runt på fölossningen och fick ingående rundtur. Min man tyckte själv att det var skönt att se lite hur det såg ut också. Sen har han också haft lite funderingar kring hur han kan stödja min och liknande och det har han kunnat prata med aurora-bm om. Det var bra tycker jag.

Tack för alla svar. Min sambo sa att han gärna ville följa med mig imorrn så vi gör så första gången iaf. Det är ju ändå han som ska vara med och försöka stötta mig under förlossningen :)

Till mig sa dom uttryckligen att det bästa var att gå själv första gången. Dom kollar av läget lite första gången och det är för många lättare att tala helt fritt om sina känslor om man är ensam, oavsett vilken relation man har till sin sambo/man. För mig/oss funkade det så att jag gick dit två gånger ensam, sedan sa hon att hon tyckte det var läge för min man att också komma, då var vi dit två gånger till tillsammans. Det blev en jättebra lösning och förlossningen gick jättebra.

Min sambo var med mig alla gånger utom sista, det känndes viktigt för oss eftersom vi båda var med om förra förlossningen och kommer båda att vara med denna gången. Vår aurora-BM frågade till och med om min sambo ville komma en gång själv till henne, men han avböjde det.