Magin bakom fruktsamhet upptäckt

Magin bakom fruktsamhet upptäckt
Umeå (TT)
Ett protein med beteckningen PTEN kan vara nyckeln till att hjälpa kvinnor som annars inte kan få barn.
En forskargrupp vid Umeå universitet har upptäckt att det är PTEN som styr när äggen mognar.
I framtiden blir det möjligt att utveckla mediciner som förhindrar att kvinnor drabbas av barnlöshet, enligt forskningsledare Kui Liu vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik.
? Nu vet vi hemligheten bakom hur och varför äggblåsorna mognar, säger han till TT.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science beskriver Liu upptäckten som kan ge nytt hopp till infertila kvinnor.
Trollspö
En kvinnas alla ägg, flera hundratusen, finns där redan från början. De vilar, eller sover en törnrosasömn, som Liu säger, i sina äggblåsor ända tills det är dags att vakna och mogna i samband med ägglossningen.
Det magiska trollspö som väcker upp äggblåsorna är ett protein kallat P 13 som i sin tur styrs av proteinet PTEN.
Detta sker ungefär 450 gånger under en kvinnas livstid och upphör vid klimakteriet.
För omkring en procent av alla kvinnor går processen snett så att alla äggblåsor vaknar på en gång.
De drabbas av en sjukdom som heter förtida klimakterium eller för tidig menopaus. Den innebär att deras ägg har utvecklats för tidigt så att de får slut på ägg och uppnår klimakteriet tidigt. De blir då sterila.
Pandahjälp
När mekanismen bakom mognadsprocessen nu är känd är ett viktigt första steg taget för att i framtiden kunna ta fram mediciner som förhindrar att kvinnor drabbas av förtida klimakterium.
Upptäckten kan även få stor betydelse för kvinnor som genomgår behandling med strålning eller cellgift. I dag riskerar dessa kvinnor att få alla sina ägg förstörda.
Nu tror forskarna i Umeå att det kommer att bli möjligt att ta ut en bit av äggstocken och att frysa ner den för att senare kunna låta äggen mogna ut i ett provrör. På så sätt kan de senare användas för provrörsbefruktning.
? Den här metoden går även att använda på hotade djurarter. Många av dessa, exempelvis pandan eller tigern, är hotade på grund av att deras fruktsamhet inte är tillräckligt stor, säger Kui Liu.