Om ni klarar er nu på en lön så borde det ju gå med en till. Vi är i samma sits fast jag är 28 år. Jag hade lägsta föräldrapenningen när jag var mammaledig med lillan (snart 2år) och jag har ingen utbildning och så har jag inte arbetat i Sverige så jag har ingen rätt till a-kassa heller, inte ens lägsta eftersom jag ska plugga vidare till våren (så är reglerna när man är "mellan plugg"!). Jag kommer inte att ta studielån eftersom jag redan lånat tillräckligt av CSN, det ska ju betalas tillbaka en dag.
Vi lever alltså på en lön(medellön) och vi är två vuxna + ett barn. Inget bostadsbidrag eller liknande. Det går bra MEN vi har betsämt oss med att vänta med 2:an för vi vill verkligen inte leva så här på gränsen med ett barn till. Det innebär en väldig stress för förhållandet och så vill vi inte ha det. Vi har alltid bra mat på bordet och kan klä oss men det där lilla extra som ger livet guldkant har vi inte råd att unna oss. Dessutom vill vi gärna kunna ge vår dotter (och framtida barn) en möjlighet att bo hus med tomt, liksom lite mer livskvalitet.
En del kanske skulle kalla oss materialister men det är vi inte. Men tänk vad skönt att vara mammaledig igen med en BRA FÖRÄLDRAPENG!!
Du behöver ju inte plugga först, du kan ju faktiskt jobba 6 månader (det är väl vad som krävs för att basera föräldrapengen på något?) där det finns jobb. Då får ni det ju bättre ekonomiskt) en tid innan barn 2 kommer + att du får en högre föräldrapeng + att du kanske får ett jobb att komma tillbaka till om du inte börjar plugga direkt då förstås.
Det är lite jobbigt dock när man längtar efter nr 2
, vi vill helst sätta fart nu men det kommer att bli så mycket lättare sedan, om vi väntar något år till. "...för vad gör det (ett eller två år) om hudnra år när allting kommer kring!"
Lycka till!