Fick besked i veckan att alla våra prover är normala. Eftersom vi "bara" har försökt bli gravida i 1 år, så görs inget nu. Måste vänta ytterligare 1 år innan det ens blir tal om IVF. Vi ska få prova pergo i vår om det inte hänt nåt innan dess. För det ökar chanserna lite. Jag är nu 36 år, men det verkar inte ha nån betydelse för att få det hela att hända lite snabbare. Känns bara så hopplöst. Känns som tiden rinner ifrån oss.
Hej va tråkigt bemötande från sjukvården! Tycker du ska söka dig privat det gjorde vi och jag var då 31 år idag 33 år än inte lyckats just nu håller vi på med dem lanstingsfinansierade försöken. Kör på IVF privat i väntan det är mitt råd tjej111, och lycka till förståss!
Kram HK!
Skulle också försökt privat då. Inte direkt ok att be er vänta så länge. Ok att försöka med pergo först en eller två gpnger men om det inte fungerar ska de sätta upp er för ivf-direkt! Lycka till!
Hej! Vi var i precis samma situation - oförklarligt barnlösa och blev tvungna att vänta ett år på IVF behandling. Ingen möjlighet till hjälp under tiden. Vi orkade inte vänta utan började med privata IVF för ca ett år sedan. Vi köpte ett "trepack" och hoppas att vi fortfarande är berättigade till vårt landstingsfinansierade försök om vi inte får barn under dom här försöken. Jag är också 36 nu, och det känns inte rimligt att vänta ett extraår när man är i vår ålder - man har så lite tid att spela på för varje år är chanserna att bli gravid/få barn mindre och mindre. Kan ni få pröva makeinseminationer?
Ett annat tips - om ni alls har funderat på att adoption skulle kunna vara ett alternativ råder jag er att betala in sökandeavgift till en/flera adoptionsorganisationer. Det kostar en dryg tusing per år, men för mig känns det bra att ha en parallell plan i gång, och om tiden tickar i "fel" riktning för att få biologiska barn, så går den i "rätt" riktning i adoptionsspåret!
Kram och lycka till vad ni än bestämmer er för att göra!