Jag funderar på att bli äggdonator. Jag vet inget alls om hur det går till, vart man vänder sig, hur man mår och ja iprincip ingenting! Vet bara att jag skulle vilja hjälpa människor att bli föräldrar. Kan ngn berätta för mig? Eller ge mig länkar där jag kan läsa på?
vill oxå
Att bli äggdonator, vad innebär det?
av Helena Mayer, uppdaterade mars 2005
Att bli äggdonator är inte en helt enkel process. Om en kvinna vill donera ägg måste hon gå igenom både en medicinsk undersökning och en lämplighetsprövning. Hon måste också räkna med att hon kan bli uppsökt av barnet senare i livet.
Kvinnor som donerar ägg ska vara friska, inte ha några ärftliga sjukdomar, vara ungefär mellan 25 år och 36 år, helst ha fött egna barn och drivas av en önskan att hjälpa kvinnor som inte själva kan få barn. Äggdonatorer testas också för en rad smittsamma sjukdomar, men får inte till skillnad från kvinnan som ska ta emot ägget, bära på exempelvis hepatit B. Minst sex månader före äggdonationen måste blodproverna tas och därefter strax före själva ingreppet.
Orsaken till åldersgränsen på 36 år är att åldern på ägget spelar roll för dess kvalitet och risken för missbildningar. Studier har visat att kvalitén på ägget minskar efter att kvinnan fyllt 32 år. Risken för att barnet ska få Downs syndrom ökar när äggdonatorn och därigenom ägget är äldre. Men det bedöms från fall till fall.
Läkaren gör, i samråd med en beteendevetare, en bedömning om kvinnan verkligen är införstådd med vad donationen innebär. Äggdonatorn måste vara myndig och får skriva på ett papper att hon accepterar att mottagaren blir mamma till barnet. Men donatorn kan återkalla sitt samtycke ända fram till befruktningen har skett.
Endast barnet har rätt att veta vem kvinnan är som donerat ägget och identiteten blir registrerad i en speciell journal som sparas i 70 år. Det är viktigt att kvinnan som donerar är medveten om att barnet kan söka upp henne många år senare.
Hormoner genom sprutor
Under några veckor före donationen får donatorn hormonbehandling för att menscykeln ska synkroniseras med mottagarens. Hormonerna stimulerar också en kontrollerad ägglossning, får fler ägg att mogna och styr tillväxten.
Donatorn får först använda en nässpray med hormoner under två veckor, som stänger av hennes egna könshormoner och ägglossning. Det är som ett slags konstgjort klimakterium. Därefter tillförs nya hormoner genom sprutor under cirka tio dagar. Ett och ett halvt dygn före äggplockningen får kvinnan en förberedande injektion med ett graviditetshormon. Hormonhalterna kontrolleras regelbundet genom blodprover.
Under behandlingen undersöker läkaren äggstockarna med ultraljud för att kunna avgöra hur många äggblåsor som mognat och när det är dags att plocka ut äggen. Vid rätt tidpunkt sticker läkaren, efter bedövning, en tunn nål genom slidväggen upp till äggstocken. Äggblåsorna punkteras och innehållet, det vill säga äggen, sugs ut med hjälp av en pump som skapat ett undertryck. Även om många ägg plockats ut kan oftast inte alla användas.
Läkarna kan välja en lättare eller tuffare hormonstimulering. Bland andra används hormonet FSH, eller gonadotropin. Hormonerna kan också uteslutas helt och det eller de ägg som mognat under en vanlig menscykel plockas ut. För kvinnan innebär det ett mindre ingrepp och färre biverkningar. Efter att behandlingen avslutats startar kvinnans egna naturliga menscykel igen.
Små risker med behandlingen
Behandlingen innebär små risker för donatorn, biverkningarna kan helt undvikas när man inte använder nässprayen med hormoner. Biverkningarna kan annars liknas vid klimakteriebesvär, till exempel humörsvängningar, huvudvärk, vallningar och svettningar. Svullnadskänsla i kroppen är också vanligt.
Vid ytterst sällsynta fall kan kvinnan drabbas av överstimulering. Det är ibland svårt att ställa in rätt doser eftersom kvinnor kan reagera olika på samma dos. Speciellt kvinnor under trettio år är mera känsliga för hormonstimulering. Därför mäts hormonhalterna i blodet noga under behandlingen. Risken för överstimulering är högre hos de kvinnor som går igenom IVF med egna ägg, eftersom graviditeten i sig tillför fler hormoner. Äggdonatorn blir ju inte gravid själv.
Symtom på överstimulering är förhöjt blodtryck, magont, förstorade äggstockar och, vilket är allvarligt, ansamling av vätska i kroppen.
I Sverige används än så länge riktlinjer för äggdonationsbehandling från Finland och Danmark eftersom egna erfarenheter hittills saknats. Men svenska forskningsresultat kommer att publiceras inom en snar framtid.
Inga arvoden, men ersättning för inkomstbortfall
I till exempel USA får äggdonatorerna mycket betalt för sina ägg. Unga kvinnor i USA donerar ofta ägg för att exempelvis bekosta sina studier. Men i Sverige får äggdonatorerna inte något arvode, men däremot ersättning för inkomstbortfall och utlägg i samband med donationen. Lagstiftarna vill inte att kvinnor ska kunna tjäna pengar på att donera ägg.
Läs mer om reglerna för äggdonation i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om assisterad befruktning
http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2003/1922/2002-10-13.htm
Läs mer om barnets rätt att få veta om sitt ursprung http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2004/8421/2004-1-1.htm
Källor: Outi Hovatta, gynekolog och professor i assisterad befruktning vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Lottie Skjöldebrand Sparre, gynekolog, forskare och universitetslektor, Danderyds sjukhus, GP 20021226, Viveca Söderström Anttila, gynekolog och forskare, Väestöliitto Infertilitetsklinik i Finland, Lev Levkov, mikrobiolog, embryolog och läkare, Huddinge universitetssjukhus, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om assisterad befruktning, SOSFS 2002:13.
Jag hade själv tänkt över detta lite, men visste inte så mycket. Jag trodde man fick betalt för det, men tyvärr inte. Tycker inte de är värt att riskera förstorade äggstockar och annat då jag själv är så pass unga och vill ha fler barn i framtiden.
Men annars tycker jag att det är väldigt fint gjort av dom som ställer upp på det.
Jag hade gärna gjort det till nära vänner eller syskon, men inte till en främlig om man inte får betalt.
Kan någon biverkning påverka min egen förmåga att få fler barn i framtiden? Jag har ett barn, men vill gärna ha ett eller två till om jag kan. Finns det någon risk att det blir svårare efter en äggdonation?
MGn skrev 2007-09-26 12:53:28 följande:
Kolla den här tråden:
www.familjeliv.se/Forum-7-147/m24325551.html