• UngMorsa

    Rädd för att föda!

    Har kommit på hur jag ska sätta ord på den kommande förlossningen.
    Måste erkänna att jag emellanåt är livrädd. Längtar såklart också men skräck-känslorna tar ofta över.

    Tänk er att ni står i kö till Frittfall på Grönan(v12-15)
    . Ni ser fram emot det och längtar tills ni ska komma fram. Men när ni nästan är där så börjar det komma lite obehagliga känslor i kroppen, du börjar bli lite rädd men längtar ändå tills det är dax(v20). Nu har du äntligen kommit fram och sätter dig i stolen, du känner fortfarande att det ska bli kul men rädslan är nu ännu starkare(v30) .Stolen börjar åka upp, nu är du riktigt rädd(v35) . Nu är stolen högst upp och rädslan är stakare än någonsin, du är rent av livrädd nu och börjar nästan ångra det du gett dig in på. Tänk om det går åt helvete, du kanske dör?! (v.40, förslossningen har startat). Stolen faller ner och du känner en övermäktig känsla. När stolen sen har stannat nere på maken är du så jäkla stolt över dig själv och du älskade upplevelsen. Du kan faktiskt tänka dig att göra om det redan nu! (efter förlossningen).

    Någon som förstår hur jag menar?

    Jag måste nog erkänna att jag är rädd nu! (v39)

  • Svar på tråden Rädd för att föda!
  • Ztampe

    Känner igen den känslan när man väntar första barnet.
    Väldigt bra beskrivet.
    Kan bara säga att när det väl är dags så brukar man inte hinna tänka så mycke på sin rädsla.

    Kan tipsa dig om en bra tråd som kanske kan ändra lite på din syn av förlossningen.

    www.familjeliv.se/Forum-2-13/m23480094.html

    Läs och skratta.
    Hoppas din förlossning går bra.
    Kramar från en snart fembarnsmamma.

  • Teschty

    Jag fattar vad du menar, än så länge har jag inte börhat bli rädd. Däremot har folk börjat tjata nu - E du rädd ännu??? Hehehe.... Nästan som om andra vill att man ska vara helt skräckslagen.

    TS när började din rädsla?  Jag e ju "bara" i v 26, så ju närmare jag kommer så växer nog rädslan tror jag.

  • CeeJay

    Jag var cool-lugn under hela graviditeten och när det närmade sig BF och jag dessutom gick över 14 dagar började jag känna att "nej jag klarar nog inte att föda barn, jag kommer nog att dö"

    Jag klarade det, och har dessutom gjort det en gång till Det ÄR jobbigt och det GÖR ont men man har ju stöd i personalen på förlossningen och förhoppningsvis pappan till barnet.

    Det är ingen idé att skrämma upp sig innan men ändå bra att ha i tankarna att det nästan aldrig blir som man tänkt sig.

    Jag tex tyckte att det faktiskt inte gjorde så jävla ont som jag föreställt mig.

    Prata med din BM och de på förlossningen så hjälper de dig att förklara, peppa och informera. Lycka till!!

  • UngMorsa
    Ztampe skrev 2007-09-08 11:57:28 följande:
    Känner igen den känslan när man väntar första barnet.Väldigt bra beskrivet.Kan bara säga att när det väl är dags så brukar man inte hinna tänka så mycke på sin rädsla.Kan tipsa dig om en bra tråd som kanske kan ändra lite på din syn av förlossningen.www.familjeliv.se/Forum-2-13/m23480094.htmlLäs och skratta.Hoppas din förlossning går bra.Kramar från en snart fembarnsmamma.
    Fast jag är inte förstföderska. Har en son på 3,5 år och vet precis vad jag ger mig in på.
  • UngMorsa
    Teschty skrev 2007-09-08 12:00:25 följande:
    Jag fattar vad du menar, än så länge har jag inte börhat bli rädd. Däremot har folk börjat tjata nu - E du rädd ännu??? Hehehe.... Nästan som om andra vill att man ska vara helt skräckslagen. TS när började din rädsla?  Jag e ju "bara" i v 26, så ju närmare jag kommer så växer nog rädslan tror jag.
    Då jag hade en rädd så traumatisk förlossning med min son så har den funnits där hela tiden. Men blivit värre ju längre in på graviditeten jag kommit.
  • UngMorsa
    CeeJay skrev 2007-09-08 12:01:12 följande:
    Jag var cool-lugn under hela graviditeten och när det närmade sig BF och jag dessutom gick över 14 dagar började jag känna att "nej jag klarar nog inte att föda barn, jag kommer nog att dö" Jag klarade det, och har dessutom gjort det en gång till Det ÄR jobbigt och det GÖR ont men man har ju stöd i personalen på förlossningen och förhoppningsvis pappan till barnet.Det är ingen idé att skrämma upp sig innan men ändå bra att ha i tankarna att det nästan aldrig blir som man tänkt sig.Jag tex tyckte att det faktiskt inte gjorde så jävla ont som jag föreställt mig. Prata med din BM och de på förlossningen så hjälper de dig att förklara, peppa och informera. Lycka till!!
    Jo jag vet. Jag har också fött barn förut och det är nog därför jag är så rädd. Gick inte så bra och jag höll på att dö. Blev extremt traumatiskt och jag har varit livrädd enda sen förlossningen. Men vill inte ha för månag år mellan barnen, annars hade jag nog inte blivit gravid på ett bra tag!
  • Ztampe

    Sorry.
    Trodde du var förstföderska.
    Gick inte in och läste din pres innan jag svara.
    Som de svarat dig tidigare så prata med din BM om din oro.
    De kan hjälpa dig om du bara talar om vad du är rädd för.
    Håller tummarna att allt går bra.

  • Nettis30

    När jag väntade ettan var jag livrädd inför förlossningen. Samtalade med spec.bm och valde föda vaginalt. När dagen kom så släpptes all rädsla o det var en fantastisk upplevelse.
    Nu väntar jag tvåan o e ännu mer rädd inför denna förlossning så jag överväger snitt.

  • UngMorsa
    Ztampe skrev 2007-09-08 16:46:21 följande:
    Sorry.Trodde du var förstföderska.Gick inte in och läste din pres innan jag svara.Som de svarat dig tidigare så prata med din BM om din oro.De kan hjälpa dig om du bara talar om vad du är rädd för.Håller tummarna att allt går bra.
    Hehe,det är lugnt.
    Jo jag har gjort det men jag vet inte riktigt vad hon ska göra.
    Hon rekommenderade mig att skriva ett förlossnings brev och det har jag gjort. I min journal så står det vad som hände vid förra förlossningen och att jag är rädd. Får hoppas på att allt går bra.
  • Lillcajsa

    Man kan få remiss och prata om sin förlossningsrädsla. Finns på alla större sjukhus. Jag har varit och pratat med en läkare och en kurator. Det har faktiskt hjälpt en del att gå genom förlossningen speciellt med en förlossningsläkare. MVC hjälper till med att få remiss. Jag hade också en traumatisk första förlossning. Var jätte orädd innan första barnet men är superrädd nu. Personalen på förlossningen gjorde alla fel man kan tänka sig. Nu litar jag inte på sjukvården alls. Lycka till!

  • UngMorsa
    Lillcajsa skrev 2007-09-10 20:55:28 följande:
    Man kan få remiss och prata om sin förlossningsrädsla. Finns på alla större sjukhus. Jag har varit och pratat med en läkare och en kurator. Det har faktiskt hjälpt en del att gå genom förlossningen speciellt med en förlossningsläkare. MVC hjälper till med att få remiss. Jag hade också en traumatisk första förlossning. Var jätte orädd innan första barnet men är superrädd nu. Personalen på förlossningen gjorde alla fel man kan tänka sig. Nu litar jag inte på sjukvården alls. Lycka till!
    jo det va samma här. När jag väntade min son så kände jag inga som helst skräckkänslor. Nu är det tvärt om. Tyvärr så är det bara 6 dagar kvar till BF och jag tror inte att dom hinner göra så mycket.  Förlossningen kan starta när som och det känns som om det bara är att gilla läget.
Svar på tråden Rädd för att föda!