Adopterad och väntar första barnet!

Ingen?

*Puffar*

JAg vet väl inte riktigt om jag passar in.

Är sk. svenskadopterad, min bio mamma blev fråntagen vårdnaden om mig och min 1år äldre syster och vi blev bortadopterade.
Jag var 2mån och min syster 13mån när vi kom till vår adoptivfamilj.
Min äldre syster lever inte idag och jag har ingen kontakt med min bio. familj. Eller jo, men en 5år yngre syster, som jag under de senaste 12 åren träffat lite av och till.

Nu är jag gift och har visserligen barn (ett tvillingpar på 5,5mån), men jag känner igen dina tankar om vad man har med sig genetiskt. Ja ajg är fortfarande såhär 5,5mån senare lika frågande, då mina tjejer är otroligt lika sin far *asg.
För utseende, vem man är lik osv har under hela graviditeten ooch även nu när de är födda spelat roll och domnierat mina tankar

Heej :) va glad jag blev att du svarade!Självklart passar du in. Va bra att det finns någon mer som förstår vad jag pratar om...har precis vart på MVC och tagit dessa prover som skulle tas och vi pratade lite om att jag var gravid o lite orolig över detta med det genetiska. Dom sa att det nog inte skulle vara några problem och att allt såg bra ut och att jag verkade vara en frisk tjej :) så man får väl tro dom!

Vilket land är du ifrån? Eller skrev du vilket land du kommer ifrån...?hur gammal e du om jag får fråga :)

Hoppas du svarar igen.
Kram

sucos:
JAg är från svergie, båda mina föräldrar är svenskar.
Jag är 32.

Jag minns också det där snacket på mvc, jag höll flera gånger på att relatera till min adoptiv släkt och deras sjukdomar.

När har du bf?

aha ok :) förlåt förstod nog inte att du var svenskadopterad... var nog för ivrig att skriva till dig :)
Jag är i vecka 12 och har mitt bf 2008-03-05...fast det verkar som om det blir i 08-03-02 enligt bm i förrgår...dom hade nog räknat fel o datorn ljuger inte (som hon sa)men har inte vart på UL än så exakt datum vet vi juh inte...

Ska till läkaren på måndag nu...har du någon aning om vad man gör där?hon kollar att livmodern växer o så eller?vill så gärna höra hjärtljud eller göra UL men den som väntar...

Kram

sucos: aha!
Läkarbesök låter trevligt, ja det låter nog logiskt att de klämmer och känner lite på magen, frågar hur du mår osv. Hjärtljuden kommer jag inte ihåg när de lyssnade på första gången, det varierear lite från ställe till ställe s.a.s.

När du säger genetiskt? Menar du då typ ärftliga sjukdomar etc?
Jag och frugan ska få vår tredje barn i vår om allt går som det ska.

Jag själv bär på en ett par jobbiga sjukdomar som påverkar syn och rörlighet i leder om är ärftligt så det är bara hålla tummarna att mina barn slipper skiten.

Rastapappan: Mm precis det är det jag menar, jag vet ingenting om min biologiska mamma (o pappa) vet inte vad som har gått inom deras familjer osv... men antagligen är d inget fel men man blir ju lite nojig!
Hoppas verkligen att dina barn klarar sig.. det gör dom säkert :)
Ta hand om dig nu.
Kram

Det här är faktiskt ett problem som kanske inte många tänker på som kommer upp när man blir sjuk. Problemet uppstår ju inte förs man blir sjuk och när läkarna frågar om mamman och pappan etc då man inte vet något om sina biologiska päron. Jag är fullt medveten om att något av mina barn kan komma att drabbas av någon av de sjukdomar som jag bär på men kanske inte förs i 20-års åldern, det är inte först då som de visar sig om de får de eller inte. Men det är inget som jag går å
tänker på dagligen uten just nu är det så mycket annat att tänka på. Det gäller dock att förbereda sig på att frågeställningen kan komma upp om de blir drabbade.
Jag tror inte att du behöver noja så mycket om du har varit frisk
tills nu, alla kan ju råka ut för diverse sjukdommar och det behäver ju inte alltid vara genetiskt.
Lycka till med allt och grattis till graviditeten!

Här är en till som är adopterad och väntar första barnet, bg 9 december. Bor strax utanför Göteborg. Samma sak här så har man ingen aning om vad som kan ligga bakåt i släkten, men man får bara förutsätta att allt är som det ska och det inte finns några genetiska sjukdomar.

Linnarskär: Jo precis, man får gå in för att det inte är nåt fel på en :) annars blir man nog galen till slut haha :)Grattis själv till graviditeten, så du skall ha såå snart. spännande!!Är det första bebben eller?Vore kul att träffas nån gång kanske..om du har lust. Hade varit så kul att följa varann..även om du nu är typ 3 månader längre än mig!

Hör gärna av dig igen. Ta hand om dig/er nu. Stoora Kramar

Tja!

En till, väntar kiddo No.1!

Nu bor ja inte i Gbg, utan Sthlm, men det kanske inte gör ngt

Öh, hm. ja det genetiska, fan asså jag tycker det här vart oväntat omtumlande så jag har faktiskt inte funderat spec mycket över Någonting!
Jag kom till Swe när jag var hmm, drygt ett år. Vad jag vet är jag fysiskt kärnfrisk, psykiskt kan man ju allri veta vad som döljer sej, i ens biosläkt osv.. vill inte fundera för mkt över det heller.

Men en sak jag undrar över. Hur ni andra känner med detta att faktiskt vara på SMÄLLEN me en egen Biologisk unge?
Jag tycker det känns typ onaturligt. Jag har aldrig önskat så mycket som nu att storken skulle finnas på riktigt. Jag är avundsjuk på min mami som "slapp" bära på en unge, slapp utvecklas från "vanlig" till heffaklump,

Jag känner mej skitdum som känner så, men det känns så jävla skumt. Så klart att jag är väldigt glad å allt det där, över att vi skall ha barn, och att jag faktiskt fungerar 100% biologiskt, men skulle jag få välja tror jag att jag skulle vilja hoppa över graviditeten.

Min mamma var inte gravid med mein lillebror, han kom med ett plan från chile och var 4 veckor gammal. Så skall det vara i min värld haha. Asså ni får tycka jag e cp, men jag tycker det är lite äckligt å vara gravid faktiskt.
Mycket blod svett och Många tårar över alla fysiska och psykiska förändringar har det blivit.

Hoppas ni mår bra alla fall. Jag mår ju jätte bra, men detta är bara mina tankar som spökar runt i bakgrunden liksom.
När skall ni alla ha ert barn? Vi skall ha 5/2-08 är det sagt, skall på Ul nu igen i v 19 eller vad det blir, den 6 september. då vet man kanske lite mer

MkrKabe: Föstår hur du känner just detta med att det känns konstigt att bära på ett bilogiskt barn...men jag kan bara se det som såhär:

*Njut av varje stund du har din bebis i magen för det är nåt utav det mest fantastiska man kan uppleva!Som jag anser det är det en gåva från GUD!

Mamma skall följa m mig till sjukhuset för att vara m på UL för det måste vara fantastiskt för henne...hon har aldrig upplevt det!
Hoppas allt är bra m dig och att det går bra.
Kram

Jag är född 84:a och är adopterad, väntar just nu andra barnet. Det första är 16månader. Jag har i alla år funderat på min bakrund och reste till ursprungslandet med familjen och min då niomånaders dotter. Det gav mig så mycket. Att få eget barn har gjort mig väldigt stark.

Tamana: Gud va kul att det droppar in fler här :)Oj så du e på andra barnet nu...starkt jobbat hehe ;) jag har varit i Brasilien två gånger m mina föräldrar och det var verkligen mmina två största ögonblick i mitt liv...man e hemma, fast ändå inte...man e såå vilsen. Men vi hittade inget direkt om min biologiska familj... hon var bara 16 när hon födde mig. Men visst, resorna gav mig oxå mycket!

Hoppas allt e bra m dig bebis i magen :) kramar

Är 27år och väntar mitt första barn i mars -08. Är adopterade från Sri Lanka och mina föräldar hämtade mig när jag var 2 veckor. Har ett namn på min mamma men i övrigt vet jag lika lite om min genetiska bakgrund som du verkar veta.

Mina föräldrar är så stolta och glada över att de ska bli morföräldrar. Så bara det är en enorm glädje för mig just nu. Innan hade jag lite ångest över att berätta, man vet ju aldrig vilka känslor man skulle kunna lyckas riva upp med tanke på att de inte kunde då biologiska barn.

Hej igen!

JO det känns väl lättare och lättare-
Nu har hinder 2 dykt upp. hahaha. skall detta aldrig ta slut.
Jag å min sambo inspekterade och bedömde kroppen igår, haha, han kom fram till att jag inte längre är lika spinkig som förra veckan (det syns ev om man tittar noga hah). Fan jag höll på att dö och önska att han sett fel.
Nu har man ju vant sej vid tanken att vara på tjocken, då skall man bli tjock oxo hahaha!
FAN!

ÄHRÅ!

Mina päron e oxo överlyckliga, dem hoppar typ upp å ner av nyfikenhet. herregud asss. Jag e nog den enda i denna karusell som inte är spec känslosam. Det är jag eg inte vanligen heller, men nu gör jag allt för att lådsas som det regnar

Hur går det för er andra?!
idag e man då i v 18. hej å hå!

Lisa E. Jag kände precix som dej med att berätta, jag drog mej för det aslänge. v 15 pep jag fram att jag var på tjocken haha.

Sucos - absolut kan vi träffas om du har lust!

Var hos bm i måndags och hade låga järnvärden så jag får knapra lite tabletter nu. Hade för övrigt jättebra värden! Känns skönt. Vi fick även lyssna på hjärtljuden igen!!! Helt underbart!
Mår hyfsat bra, har väldigt ont i ryggen och tror att jag börjar få foglossningar... ska jobba ca 2 månader till så jag kan stå ut!

hej lisa e! väkommen :) kul att du oxå hitta hit.. jo visst e man glad att man kan få egna barn :)mamma e helt överlycklig och är mycket engagerad i min graviditet!Hon ska m på UL som är i slutet av september... men har ju vart på VUL.. såå fantastiskt!Så du bor i sthlm..synd, hade vart kul att ses men man kan ju höras via FL :) har släkt i täby o skall nog dit ganska snart!

Mr Kabe: haha jo nu börjar man bli lite rundare :) fast jag har tro d eller ej gått ner 2-3 kg (vilket jag behövde eftersom jag vägde ganska mkt innan) men än så länge syns ingen direkt "Kula" på magen. Mjukisbyxor är d enda ja kan ha...om ens det. dom börjar strama som faan på magen...dax o kanske köpa mammabyxor ist haha:)

Tänkte kolla lite om vilka som bor i gbg-rakten av oss... så man eventuellt kan styra upp nåt kanske :) men d verkar inte som vi8 e så många..än så länge är d jag och Linnarskär va?
Nån mer?

ha d så bra nu alla o ta hand om er.
Kramar

sucos: Både mamma och pappa hade nära till tårarna när jag berättade. Inte bara för att de är glada att jag kan få barn utan för att de också ska bli morföräldrar. Men jag har en känsla att det kan bli lite för mycket intresse och engagemant, det är trots allt många många veckor kvar och själv vill jag mest leva på som vanligt åtminstone någon månad till.

Men vilken bra idé att ta med mamma på UL. Hon har ju faktiskt inte gått igenom en graviditet och sett sitt barn röra sig där inne. Ska faktiskt överväga att fråga henne nästa gång, det minsta jag kan göra för henne. Problemet är att hon är så blödig :oP börjar hon grina så börjar jag grina. Men lyckotårar kan väl aldrig vara fel.

[citat]
hej lisa e! väkommen :) kul att du oxå hitta hit.. jo visst e man glad att man kan få egna barn :)mamma e helt överlycklig och är mycket engagerad i min graviditet!Hon ska m på UL som är i slutet av september... men har ju vart på VUL.. såå fantastiskt!Så du bor i sthlm..synd, hade vart kul att ses men man kan ju höras via FL :) har släkt i täby o skall nog dit ganska snart!