jag vill inte!

Har du pratat med din bm om detta?
Vet att mina vänner vars mammor haft för små bäcken, har fått gjort undersökning och röntgen innan.  Så de fått svar på om det ska bli planerat snitt el om det går bra ändå.

Du kommer märka när det är dax, slemproppen märker du också säger de.

Min löste upp sig till vattnig flytning och jag trodde det var vattnet

Det kommer gå bra ska du se! Men tycker du ska prata med din bm om detta.

kram till dig!

dream83: nä har inte pratat med henne om detta, har inte blivit rädd förren nu när jag märker att många med bf samtidigt redan har fått barn osv..
Ska snacka med bm på torsdag om min rädsla.
När jag snackade med henne förut om för trångt bäcken så sa hon att dom inte ville röntga eftersom att det kan vara skadligt för barnet..
Men jag ska verkligen ligga på henne om detta.. för jag mår verkligen skit så fort jag tänker på förlossningen.

tack för ditt svar

Jag tycker absolut att du ska be om att få en remiss till läkare / psykolog. Jag gick på specialistmödravården när jag skulle föda mitt första barn och det hjälpte verkligen. Jag var så lugn man kan bli när det var dax att föda.

Hej,

Ville bara dela med mig av min första förlossning...
Min mamma gick igenom samma sak som din med både mig och min bror. Mig med akut kejsarsnitt och min bror med sugklocka.Jag var också orolig att jag var trång över bäckenet.

Fick min son för 2 år sedan nu. Förlossningen gick som en dans. Det gick fort och jag gjorde det med bara lustgas.
Nu är jag gravid igen, i januari kommer det ett syskon.

Ville bara peppa dig! Det har hänt en del inom sjukvården på desxsa år också. Även om du är trång så kommer de inta att tvinga dig att genom lida en så lång förlossning.
Hoppas att det hjälpte lite...Och lycka till!

Fia30: nä nån psykolog vill jag absolut inte gå till..

Mmmm:Hoppas det går lika lätt för mej oxå då..
men man kan inte låta bli att bli orolig..
Jo jag vet att vården har ändrats en hel del o att dom aldrig skulle låta nån kämpa i 1 vecka med att föda.. men tankarna finns där endå.

tack

8 dagar kommer dom aldrig låta dig gå så det kan du släppa.

Oc att din man hinner behöver du verkligen inte oroa dig för... 
Tänk om en förlossning gick så fort...   :)
Det tar ett par timmar.
När du känner att du har så ont att du inte klarar att vara hemma längre, så är det några få timmar kvar..

Jag var lika räd som du om ine räddare, men jag tycker det var en jätte häftig upplevelse at föda. Det finns så mycke bra smärtstillande. Dom som jobbar på förlossningen, går igen flera örlossningar på en dag, så dom är proffs på det du precis ska gå igenom.

Det kommer gå jätte bra, Lycka till, du har nått super häftigt framför dig!

Jag var livrädd för dörlossningenm och allt som kunde hända jag med.
Jag gick över tiden med mitt hittills enda barn, han var beräknad att komma den 3/2-07.
jag var in i slutet på Januari och då var det falsktlarm.
Den 11/2 sent typ 23:30 åkte vi in.
Då hade jag ordentliga värkar.
när vi kom till förlossningen så avtog värkarna, men vi har typ 7 mil dit så vi fick vara kvar på patienthotellet.
hela dan den 12/2 vandrade jag och min sambo i korridorer, vi var upp flera gånger och värkarna avtog jämt.
Jag fick medicin så jag skulle kunna sova en natt på hotellet, men vid 23 tiden hade jag såå ont, så då for vi till förlossningen.
Klockan 06:16 är han född den 13/2.
Jag hade en låång men lätt förlossning, klarade mig med bad och lustgas.
men jag tycker att du ska berätta för din bm hur du känner och prata med de på förlossningen, de är där för att hjälpa dig.

Jag grät också under min graviditet, av rädsla. Tjurskallen i mig ville dock föda barn och jag blev igångsatt på bf+10. Det var den mest underbara upplevelsen i hela mitt liv och jag är SÅ stolt och lycklig att jag gjorde det. Det kommer att gå toppen och när det väl sätter igång kommer du inte att vara rädd.

Nu är det ju lätt att sitta på denna sidan och vara kaxig men du kommer tycka det är det mest underbara du gjort i ditt liv! Du kommer garanterat att vara stolt över vad du just gjort och du kommer att göra det så jävla bra!

Som någon skrev ovan att när det väl sätter igång kommer du inte vara rädd, det bor en lite järndam i varje kvinna

Jag håller med 83a. Var också orolig innan. Men när det väl satte igång hann jag inte tänka sådana tankar. Jag var fokuserad från första värk tills min lilla skatt kom ut.
Och vilket självförtroende man får efter en sådan prestation!